Mod

Magnus Lindholm.

Jämmer och elände följer i narcissismens och sensationsmakeriets kölvatten. Dövhet och blindhet är den missbrukande konsumentens tydligaste kännetecken.

15.4.2010 kl. 00:00
Lyssna alltså på mig: här utdelas livets dyrköpta insikter helt gratis, androm till varnagel, mig själv till förhärligande. Med den gnälliga gubbens enfaldiga envishet är jag nämligen frestad att, i den nyligen firade påskens anda, högljutt korsfästa alla det moderna livets ytliga uttryck – de som exponeras i massmedier i allmänhet och i kommersialismens högborgar i synnerhet.

Skulle det inte vara för uppståndelsen hade denna litania troligen fått fortsätta i all oändlighet. Men ett stenblock har rullats bort från vår mänskliga instängdhet och ögonen öppnats: det finns också en annan verklighet än den som våra fem sinnen kan uppfatta. Om kroppen får sitt lystmäte på marknadens torg och anden närs i mässa och tystnad, är det dock i huvudsak med hörsel, syn, lukt, smak och känsel vi balanserar själens in- och utflöden. Våra begränsade sinnen är broar och bryggor mellan olika verkligheter, färdleder mellan materia och tro.

Det finns en slags inbyggd tröghetskod i vår mänskliga varelse, en spärr som försöker förankra oss i välkända och trygga rutiner.

Samtidigt pockar ett inre behov och en irriterande lust på att överskrida inpålade personliga revir. Det krävs ett visst mod att lyssna på musik som man inte spontant tilltalas av, mod att våga läsa böcker med främmande innehåll, mod att betrakta motiv man inte kan tolka, mod att röra sig i obekant terräng och äta mat man inte smakat förut, mod att vistas i dramats orkanöga oberoende om det handlar om ens eget liv eller någon annans. Mod att gå utanför, och innanför, sin egen existens.

Mod att se stenen framför sitt eget öppna hjärta.

Mao Lindholm



Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02