Alla lagar är inte bra

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos.
Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet.
25.3.2010 kl. 00:00

Alexandra Forsbäck

Illustration: Jan Lindström

Men det räcker inte att bygga ett land med lag. För att vi ska kunna leva i trygghet och för att vårt människovärde ska respekteras förutsätts att lagarna är rättfärdiga, goda. Att något är lagligt, juridiskt rätt, säger i princip ingenting om det moraliska. Det finns det många tragiska historiska exempel på.

Redan för många år sedan gick riksdagens dåvarande justitieombudsman Pirkko K. Koskinen ut i offentligheten med reflektioner kring temat juridik och moral.
Koskinen konstaterade att det finns uppenbara gråzoner och att det är i dem som problemen ofta uppstår. Problem som, om de inte bearbetas, kan leda till att förtroendet för lagen rent allmänt försvagas.

Detta håller på att ske i Finland.
Nästan oberoende av vad lagen säger har de flesta finländare svårt, för att inte säga omöjligt, att acceptera en lag som inte tillåter söner att ta hand om sin mor i Finland. Det är naturligtvis fråga om den 65-åriga och sjukliga egyptiskan Eveline Fadayel.

Enligt ett omröstningsbeslut i Högsta förvaltningsdomstolen nyligen ska hon skickas tillbaka till Egypten. Detta bland annat med motiveringarna att hon inte är ”helt beroende” av sina anhöriga i Finland, att hon kan få vård i Egypten (något som de egyptiska myndigheterna inte kan garantera) och att hon kan komma på besök till Finland eller hennes barn åka på besök till Egypten.
Det låter som ett beslut fattat av en känslokall robot som blivit förhandsprogrammerad att ta fram nästan hurdana motiveringar som helst till ett givet beslut.

Bättre blir det inte av att Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut hänvisar till tidigare beslut av samma natur. Domstolen konstaterar att det fattat samma beslut som nu i sådana fall där omständigheterna för den utvisade varit ännu sämre än i Fadayels.
Alltså: har domstolen i andra fall fattat omänskliga beslut måste den göra det även i detta fall.
Tala om robotlogik.

Till domstolens försvar måste sägas att det inte är den som stiftar lagar. Det gör riksdagen. Nu förefaller speciellt bestämmelserna i paragraf 52 i utlänningslagen (www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20040301) om beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker att vara alltför öppna för tolkningar på kanske till och med mycket vaga och/eller subjektiva grunder.
Hur kan man till exempel i fallet Fadayel korrekt bedöma ”de band som knutits till Finland” eller ”annan individuell, mänsklig orsak” som gör att det är ”uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd”?

Åtminstone till denna del visar det aktuella fallet och många andra liknande fall att utlänningslagen måste ses över. Så här kan det helt enkelt inte få fortsätta.
Det är lätt att instämma i det som ärkebiskop Leo och ärkebiskop Jukka Paarma konstaterade i ett gemensamt uttalande i juli i fjol:
”Av oss alla förväntas det ändå att vi ser den enskilda mänskans nöd och behov samt en rimlighet, utan vilken lagen inte längre är en lag.” ”Lagen och dess tillämpning kan inte vara i konflikt med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt.”

Lika lätt är det att instämma i det som de två ärkebiskoparna kompletterade med katolska kyrkans biskop Teemu Sippo sade helt nyligen: ”Existerande förordningar bör tolkas till förmån för sjuka och ensamstående åldringar.”
Liksom i ekumeniska rådets generalsekreterare Heikki Huttunens konstaterande: ”De (Irina Antonova och Eveline Fadayel) behöver ingen asyl utan på sin höjd skydd mot det finlänska rättsväsendet”.

Vi har alla rätt att förvänta oss och kräva att lagstiftarna reagerar.

Stig Kankkonen



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44