Bli av med snällhetens skal

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Alexandra Forsbäck

Att bryta sitt snällhetsmönster ger öppnare relationer och förbättrar livskvaliteten, anser Heidi Salonen.

För några år sedan läste socionomen Heidi Salonen boken Kiltteydestä kipeät (ung. Sjuka av snällhet) av Anna-Liisa Valtavaara och fick en aha-upplevelse.

– Jag har alltid haft den snälla flickans roll i familjen och känt mig lite skamsen över det. Genom Valtavaaras bok insåg jag att jag inte är ensam om att alltid vilja vara andra till lags och lägga band på mina känslor, utan att det är ganska allmänt – och destruktivt, säger Salonen.

Är det alltså inte bra att vara snäll?

– Som jag förstår det är snällhet hjärtats godhet, att vara vänlig på ett äkta sätt. Men om snällhet blir en prestation och sker i eget syfte kan den också vara begränsande.

Översnälla människor är trevliga och medgörliga, eftersom de till varje pris vill vara omtyckta och bli väl bemötta.

–  En för snäll människa har ingen sund självbevarelsedrift. Hon har svårt att säga nej och tar på sig en massa extrajobb, vilket ofta utnyttjas av kollegerna och de närmaste. I längden blir det ohållbart och individen kan drabbas av trötthet eller utbrändhet, depressioner och psykosomatiska sjukdomar.

Kärlek med villkor

Enligt Heidi Salonen uppkommer det kontraproduktiva beteendemönstret redan i barndomen.

– Barn har ett grundbehov av att vara älskat. Om man inte får den bekräftelse som behövs för att vara trygg i sin identitet tror man att man liksom måste köpa kärlek i utbyte mot snällhet. 

För hennes egen del handlade det om att hon fick en lillasyster.

– Mina föräldrar betonade att jag inte fick vara besvärlig eftersom babyn var så jobbig. Jag märkte snabbt att jag belönades och fick uppmärksamhet om jag var snäll, men straffades om jag var olydig. Sedan var jag fast.

Begränsande snällhet är ändå inte bara något som drabbar de äldsta i syskonskaran.

– Vid svåra yttre omständigheter, såsom död, skilsmässa och sjukdom i familjen, kan en ung människa tränga undan sina egna behov och göra sig närmast osynlig. Beteendet är inte typiskt för en viss åldersklass och drabbar både flickor och pojkar.

Kan man bli för snäll fastän man haft en harmonisk uppväxt?

– Under uppväxten kan man känna att föräldrarna ger sin kärlek på vissa villkor. Mina föräldrar älskade mig, men jag kände att relationen var hotad om jag inte var snäll.

Marina Wiik



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22