Respektfull oenighet

Ledare. Under presskonferensen efter det att resultatet av ärkebiskopsvalets andra omgång var klart betonade blivande ärkebiskop Kari Mäkinen att kyrkans enhet förutsätter dialog under ömsesidig respekt. En sådan dialog är nödvändig av den enkla anledningen att vi motiverat kan ha och har olika åsikter och uppfattningar om olika saker. 18.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Enhet behöver alltså inte nödvändigtvis vara det samma som enighet. Enhet kan också finnas i respektfull oenighet. Av Mäkinens betoningar under presskonferensen förstår man är det en sådan enhet han vill vara med om att skapa.

Med tanke på Mäkinens och Ruokanens betoningar under valprocessen och det valresultat som de ledde till blir det intressant att se hur den nya ärkebiskopen väljer att försöka omsätta sina enhetssträvanden i praktiken.
Ett konkret test är vårens kyrkomöte där biskoparnas utredning om samkönade parförhållanden ska diskuteras. I fråga om välsignelse av sådana parförhållanden är ju Mäkinen på en annan linje än majoriteten av biskopsmötet. Han är för välsignelse, majoriteten mot. Just den frågan var också en av de viktigaste vattendelarna i valet.

Lika intressant som att ta del av hans markeringar i denna fråga i kyrkomötet blir det att se hur hans försök tas emot.
Får han en reell chans att värna om enheten eller kommer reaktionerna på mer eller mindre alla försök att vara avvisande?
En av biskopens främsta uppgifter är ju att, som kyrkoordningen uttrycker det, ”värna om kyrkans enhet”. Det uppdraget gäller alltså alla biskopar bland vilka ärkebiskopen är en.
Med tanke på ärkebiskopens roll som helhetskyrkans ansikte och andliga ledare är det en uppgift som för hans del bokstavligt talat gäller hela den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Uppgiften att värna om kyrkans enhet har aldrig varit lätt. Lätt kommer det säkert inte att vara för den nya ärkebiskopen Kari Mäkinen. Det visar redan valresultatet som klarare än kanske någonsin tidigare signalerar en tudelning av kyrkan.
Mäkinen fick endast 11 röster mer än medkandidaten Miikka Ruokanen. Aningen snävare kan en marginal i ett val naturligtvis vara, men någon stor majoritet att luta sig tillbaka mot har Mäkinen verkligen inte.

Redan en ytlig analys av röstningsresultatet visar att kyrkans enhet nu verkligen sätts på prov. Av de nio prosterierna i ärkestiftet fick Mäkinen majoriteten av rösterna i fem och Ruokanen i fyra. Och här hade Mäkinen alltså hemmafavör.
I de åtta övriga stiften röstade majoriteten i sex (Tammerfors, Uleåborg, S:t Michel, Borgå, Kuopio, Lappo) för Ruokanen och i två (Helsingfors, Esbo) för Mäkinen.

Mot denna bakgrund är det mycket svårt att hävda att Mäkinen automatiskt och reellt är en biskop för hela kyrkan. Han förefaller framför allt vara en biskop för några prosterier i ärkestiftet och för de två stiften i huvudstadsregionen. Eller rättare sagt: för en majoritet i de stiften.
Han var inte den kandidat som majoriteten av de röstberättigade i resten av landet ville se på ärkebiskopsstolen.

Trots det lönlösa med alla ”om” i detta sammanhang kan det kanske ändå vara åtminstone intressant att fråga hur det hade sett ut om ärkestiftet inte hade så oproportionerligt många röster och om de 51 rösteberättigade som nu lät bli att rösta hade fullgjort sin uppgift.
De frågorna förblir förstås obesvarade.

Siffrorna över den knappa röstmarginalen och fördelningen av stödet visar alltså att Mäkinen inte automatiskt är en ärkebiskop för hela kyrkan.
Men de visar definitivt inte att han inte kan visa sig vara eller bli det. Hur det blir är en öppen fråga, ett oskrivet blad.

Hur frågan blir besvarad och vad som skrivs på de ännu tomma sidorna beror i hög grad på Kari Mäkinen. Men inte endast på honom.
Mäkinen kan och måste naturligtvis själv bestämma hur han handlar och vad han säger. Men han kan inte avgöra hur det han gör och säger tas emot. Det beror på alla dem som på ett eller annat sätt, i ett eller annat sammanhang, i en eller annan uppgift kommer i kontakt med honom och bedömer hans ord och hans handlingar.

Stig Kankkonen



CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55