Kyrkliga valkampanjer allt vanligare

Ledare. Är det i kyrkliga val lämpligt eller önskvärt med kampanjer av vilka slag som helst, eller borde det finnas gränser? Frågan aktualiseras av det faktum att valkampanjer blivit allt vanligare också i kyrkan. Och det i snart sagt alla val. 4.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I kyrkoherdeval förser kandidaterna och/eller deras stödgrupper allt oftare församlingsmedlemmar med olika slag av material, allt från broschyrer till filmsnuttar på nätet. Kandidaterna i ärkebiskopsvalet har närmat sig de röstberättigade med ”informationsmaterial” och inför församlingsvalet blir det förmodligen ganska livligt på reklamfronten.

En första och förmodligen ganska vanlig reaktion är att reklam inte hör hemma i kyrkliga val. Det av den enkla anledningen att det liksom hör till att som kristen vara lite blygsam och tillbakadragen. Eller ödmjuk om man hellre vill använda det ordet.
En ödmjuk person gör inte väsen av sig eller om sig själv. Hon eller han ser inte heller med blida ögon på att andra gör det. Valen har sin gång och resultatet blir som det blir.

Så kan man förstås resonera och kanske låter det till och med klädsamt. Men realistiskt är det inte. Och inte ens önskvärt. De som ställs i en valsituation har rätt att få information om de alternativ som står till buds. Annars sker ju valet i blindo.
Frågan är därför inte om det behövs information eller inte. Frågorna gäller snarare vem som ska stå för den, hur den borde vara utformad, vilken omfattning som kan anses rimlig och så vidare.

Självklart har de som ställer upp som kandidater det yttersta ansvaret för hur en val- eller informationskampanj utformas. Det är de som måste bestämma vad de vill informera om och varför. Ett stort ansvar för kampanjen har självfallet också de som ställer upp en kandidat eller kandidater.
En av många frågor som måste besvaras är om avsikten är att ge saklig information eller att sälja en produkt. De två behöver naturligtvis inte stå i ett motsatsförhållande, men de går inte heller nödvändigtvis hand i hand.
Det finns alltid en fara att behovet av att sälja blir större än behovet att informera.

Ansvaret för kampanjerna får i alla fall inte helt överlämnas åt kandidaterna. Liksom bland oss alla finns också bland dem personer med både bättre och sämre omdöme.
Därför bör både församlingarna och församlingsmedlemmarna också aktivt vara med och påverka den valkampanjskultur som håller på att utformas.

Församlingarnas uppgift är inte minst att se till att den grundinformation finns som behövs för att kunna jämföra kandidaterna och därefter fatta sitt val. Det kan ske på många olika sätt och alla är säkert bra utom – som det heter – de tråkiga.
Om kandidaterna har det yttersta ansvaret för hur den personliga valkampanjen utformas är det kyrkans och församlingarnas uppgift att ta ansvaret för att de kollektiva behoven av information som finns tillgodoses.

Det som förmodligen sist och slutligen är det avgörande för hur de kommande valkampanjerna ser ut till form och innehåll avgörs av dem som röstar. Visar det sig att populism går hem får vi räkna med populistiska kampanjer. Visar det sig att saklighet väger tyngst kan vi räkna med sakliga valkampanjer.
För kyrkan och församlingarna gäller det att ta dessa frågor på allvar.

Det goda med kampanjer är att de förhoppningsvis väcker intresse också för kyrkliga val. Nu skulle det gälla att hitta en modell som minimerar mindre goda sidor, som till exempel att den som har råd att föra kampanj har bättre förutsättningar att bli vald än den som inte har råd.
Kyrkan och församlingarna kunde därför med fördel redan nu utarbeta om inte direkt regler så åtminstone rekommendationer för vad som är önskvärt och icke önskvärt i kyrkliga valkampanjer.

Stig Kankkonen



PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02