Det blev ett linjeval

Ledare. Inte helt överraskande, men inte heller helt väntat. Så kunde man kanske karaktärisera resultatet i ärkebiskopsvalets första omgång.
Det inte helt överraskande var att biskop Kari Mäkinen (393 röster) kom med i valomgång två. Det inte helt väntade var att han fick professor Miikka Ruokanen (285 röster) som par.
25.2.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I en ledare i Åbo Underrättelser med anledning av valutgången slås fast att ”Kari Mäkinen är det enda vettiga alternativet för ärkebiskopsstolen”. Så är det enligt ledarskribenten ”om man inte vill fjärma kyrkan ännu mera från folket”.Det som speciellt tilltalar ÅU är att Mäkinen var den enda av de sju kandidaterna som ”kunde tänka sig att välsigna samkönade par”. Det är enligt tidningen folkets vilja.

Så kan man också resonera. Men så behöver man inte nödvändigtvis resonera. Som allt annat har också ärkebiskopsvalet minst två sidor.
Den andra sidan i detta fall kan aktualiseras genom en fråga: Är det folkets vilja eller Guds vilja som ska vara det avgörande för hur en biskop – i detta fall en ärkebiskop – ser på olika frågor?

Påståendet att Kari Mäkinen är det enda vettiga alternativet därför att han inte minst i fråga om vigsel av samkönade par representerar åsikter som delas av folket kan därför tolkas på två sätt.
Antingen så att Guds vilja och folkets vilja sammanfaller, eller så, att Guds vilja är mindre viktig än folkets vilja.

Det som gör frågan om folkets vilja och Guds vilja problematisk i valsammanhang är att folkets vilja tämligen lätt kan konstateras genom opinionsmätningar av olika slag.
Gud står inte till förfogande för sådana. Han har deklarerat sin vilja i Bibeln. Svårigheten är att alla inte riktigt tror att det är så. Guds vilja blir föremål för tolkningar av olika slag.

I det här sammanhanget blir det därför viktigt om tolkningarna av Bibeln sker utgående från vad Bibeln säger om sig själv, eller om det som styr tolkningarna är folkets vilja. Alltså att tolkningarna görs utgående från vad vi här och nu anser att Guds vilja borde vara.
Eller egentligen utgående från att Guds vilja nog hela tiden har varit den vi i dag anser att den bör vara, men att vi nu först kommit till djupare och bredare insikt om hur det egentligen förhåller sig.

Det är i princip just i frågan om Bibelns ställning och gränserna för tolkningar av Bibeln som det finns skillnader mellan ärkebiskopskandidaterna Mäkinen och Ruokanen. Skillnader som gör att Mäkinen kallas mera liberal och Ruokanen mera konservativ.
Ärkebiskopsvalets första omgång blev med andra ord åtminstone i viss mening ett linjeval. Det blir det i ännu högre utsträckning i andra valomgången. I den mest debatterade frågan, välsignelse av samkönade par, är kandidaterna på helt olika linjer. Mäkinen menar att biskopsmötets utredning och slutsatser endast är ett steg i rätt riktning. Ruokanen meddelar att han inte kommer att ta ens det steget.

Med tanke på att biskopen i S:t Michel, Seppo Häkkinen (263 röster), allmänt räknades till de mera konservativa kunde det tala för att många av hans väljare nu ställer sig bakom Ruokanen.
Å andra sidan är det inte alls sagt att Ruokanen utöver sin teologiska positioneringen tilltalar Häkkinens anhängare. Det kan vara så att de rent allmänt ser mera av Häkkinen i Mäkinen än de gör det i Ruokanen. Det återstår att se.
Hur de övriga kandidaternas sammanlagt 215 röster fördelar sig återstår naturligtvis också det att se.

På tal om folkets vilja säger 57 procent av dem som svarat på Kyrkpressens webbfråga att ärkebiskopen borde väljas direkt av folket, 40,9 procent svarar nej och 2,2 procent säger att de inte vet.
Steget från nuvarande valsystem med 1 226 röstberättigade till ett direkt folkval är långt. Ett kortare steg vore att på ett eller annat sätt minska den i dag uppenbara övervikten av rösterna från ärkestiftet.

Att ett stift har över 80 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet ter sig redan som så omotiverat. Detta inte minst med tanke på att ärkebiskopens roll förändrats märkbart under de senaste två decennierna.
Han är inte längre en biskop bland biskoparna, eller den främste bland gelikar som det heter. Han uppfattas i allt högre grad som kyrkans högsta och främsta talesman.
Den verkligheten borde också avspegla sig i sättet att välja biskop.

Stig Kankkonen



KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23