Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Kristina Fernström. De slutar aldrig att sjunga och dansa! Så känns det åtminstone för en ordinriktad, lutherskt lagd besökare från kalla Norden när en timme har gått och den messianska församlingens lovsångsgrupp inte visar några som helst tecken på att tröttna. 2.4.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 14-15/2007 Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner. 2.4.2007 kl. 00:00

Människa. – Livet måste vara mer än växa upp, utbilda sig, låna pengar för att skaffa hus och betala lånet, säger Matts ”Matti” Aspvik. 2.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Fyra av fem finländare godkänner inte manliga präster som vägrar samarbeta med kvinnliga kollegor, framgår i en undersökning som Taloustutkimus gjort för tidningen Aamulehti. 1.4.2007 kl. 00:00

Världen. Pastor Sosthenes Kibanga, 58  från Tanzanias lutherska kyrka sköts till döds i ett rånöverfall på en bilresa. 1.4.2007 kl. 00:00

Världen. Danska präster kan ej längre vägra döpa barn vars föräldrar inte hör till kyrkan. 31.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkan godkänner inte att kvinnoprästmotståndare vägrar samarbeta med sina kvinnliga kollegor, påpekar ärkebiskop Jukka Paarma i en skrivelse till FNB. 31.3.2007 kl. 00:00

Världen. Mer än 40 procent av kyrkorna i Stockholms stift har drabbats av kopparstölder, omtalar Kyrkans Tidning. Främst är det stuprör och takplåt som stjäls. 30.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. I det kommande regeringsprogrammet bör man fästa speciell uppmärksamhet vid de människor som har den allra svagaste ställningen i samhället. 30.3.2007 kl. 00:00

Kultur. Påskmusikal i Munsala konkretiserar påskens budskap 29.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Esbo domkyrka skall genomgå en grundrenovering som påbörjas redan i år. 29.3.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av tidningen Dagen tror två av fem svenskar att Bibeln är Guds ord och vill att människan ska följa den. 29.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vad skall man tänka på då man skriver en predikan? Trohet, ärlighet och lyhördhet. 28.3.2007 kl. 00:00

Kultur. En orgelrenoverare har dömts för en stöld av 500 orgelpipor från orgeln i Motala kyrka i Sverige. 28.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherde Torsten Sandell ber om ursäkt för sitt uttalande i samband med den planerade regnbågsmässan i Helsingfors. 28.3.2007 kl. 00:00

På söndag kör Sibbo svenska församling i gång höstens verksamhet med en särskild temavecka kring livskraft. 4.9.2015 kl. 00:00

Som 18-åring gjorde hon blixtkarriär som jazzsångerska i New York. – Men inom mig växte mörkret och det var ett gränslöst liv utan hämningar, säger Isabella Lundgren. Nu utbildar hon sig till präst i Stockholm och tycker att syndabekännelsen är det allra bästa i mässan. 3.9.2015 kl. 07:28

ångest. Varför har vi ångest? Är det en gåva eller en förbannelse? Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds läste en strålande bok om ångest och slöt fred med sin egen. 2.9.2015 kl. 00:00

Teologi. Allt fler teologer är arbetslösa, men universiteten tror inte att det är en god idé att skära i antalet intagna studerande. 31.8.2015 kl. 16:22

miljö. Ekofasta och miljödiplom är exempel på det arbete som kyrkan gör för miljön. Nu belönas arbetet av Finlands naturskyddsförbund. 31.8.2015 kl. 16:20