Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Kyrka. På kyrkomötet nästa vecka skall man godkänna det första evangeliet på finskt teckenspråk. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en präst? Predikar och dricker kaffe. Åtminstone om man frågar eleverna i klass fem i Kyrkslätt skolcentrum. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Ett projekt skall få turister att upptäcka Cyperns många kristna sevärdheter. Motiven för den kristna turismen ska vara andliga och inte ekonomiska. 2.5.2007 kl. 00:00

Världen. Arbetsmiljöverket i Sverige anser att arbetet inom kyrkliga samfälligheter lätt kan bli kaotiskt, skriver Kyrkans Tidning. Situationer där flera råd, nämnder och kyrkoherdar deltar i beslutsfattandet och alla har en egen åsikt leder ofta till osäkra beslut. 2.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Ett av gospelmusikens största pris, Dove Awards, delades ut under Gospel Music Week i Nashville förra veckan. 2.5.2007 kl. 00:00

Världen. Flera hundra unga kristna möts 3-6 maj i Stockholm för gudstjänster, workshops och gemenskap. Mötet arrangeras av den internationella brödragemenskapen i Taizé, Frankrike. 1.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan i Gruvsta, som förstördes i en anlagd brand i oktober, skall kanske inte byggas upp igen. Ärendet bordlades av Vanda kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige förra veckan. 1.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Församlingen Högalinds i Stockholm, som varje år delar ut 800 000 kronor (drygt 87 000 euro) till privatpersoner och verksamhet, vill stöda kvartersbiografen Hornstull på församlingens område med 50 000 kronor (knappt 5 500 euro) 1.5.2007 kl. 00:00

Världen. Elva olika trosinriktningar som verkar i Tyskland skrev på söndagen under en överenskommelse enligt vilken de erkänner varandras dopceremonier, skriver Dagen. 30.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I Kaskö församling finns en magnet som drar en tillbaka, säger ungdomsarbetsledare Juhani Metsäranta glatt. Han är inne på sin tredje anställning i församlingen. Andra anställda har också återvänt. 30.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Frågan om ”Rwandapastorn” från Borgå som är misstänkt för folkmord och som varit aktiv inom baptistkyrkan diskuterades under baptistmissionens årsmöte för någon vecka sedan. 30.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. De som är engagerade i fallet Halide Latifi bereder sig nu på en lång väntan på beslut från förvaltningsdomstolen. Mikael Hidén, professor i statsförfattningsrätt, tror att politikernas bästa chans att påverka är efter att domstolen kommit med ett beslut. 29.4.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 18/2007 I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden. 28.4.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag har en gammal babusjka. En gång hade jag för avsikt att skaffa en ny. Men när jag i Moskva såg priset och de glänsande färgerna ville jag inte byta. Jag var nöjd med min gamla. 28.4.2007 kl. 00:00

Världen. Barn till religiösa föräldrar beter och anpassar sig bättre än andra barn. Det visar en undersökning som gjorts vid sociologiska institutet vid universitetet i Mississippi, USA 28.4.2007 kl. 00:00

Droganvändingen skär genom alla samhällsskikt och grupper. Inte ens församlingsanknutna ungdomar går fria. I Jakobstad planerar LFF en manifestation mot droger. 8.10.2015 kl. 12:34

Tuulikki Koivunen Bylund tror att samkönade par vigs i Finland på 2020-talet. 8.10.2015 kl. 15:44

Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25

karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02