Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Världen. Mellan 2003 och 2006 blev danska kyrkor bestulna på 31 miljoner danska kronor, cirka fyra miljarder euro. 20.7.2007 kl. 00:00

Världen. En grupp kristna affärsmän vill bygga världens största kors i Nasaret. 20.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Renoveringen av Tammerfors domkyrka är slutförd efter två och ett halvt års arbete. 20.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vichtis församling fyller 500 år i år. Jubileumsåret firar församlingen tillsammans med kommunen och årets höjdpunkt blir festligheterna under veckoslutet 24-26 augusti. 19.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Propaganda är förbjudet på de flesta diskussionsforum på nätet. Religion är propaganda – åtminstone enligt amerikansk praxis. 18.7.2007 kl. 00:00

Världen. Den österrikiska professorn Michael Jursa har hittat uppgifter på en antik lertavla som överensstämmer med uppgifter i Jeremias bok. 18.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Den östnyländska prästen och bildkonstnären Christer Åberg har mottagit ett pris i en internationell konstsalong, Ecole de la Loire, i Frankrike. 18.7.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29-30/2007 Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor? 17.7.2007 kl. 00:00

Övriga. ”Giv mig en glans ej guld ej prakt” sjunger vi och utanför vajar sommarbjörkarna i vinden. Dagens tema är julen; pepparkaksdoft och måsarna skränar i skyn. 17.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Musikerna Nina och Natalie Åström från Karleby deltog i den kristna festivalen Anno Domini Multifestival i de italienska Alperna tidigare i juli. 17.7.2007 kl. 00:00

Samhälle. De handikappades rättigheter och religionsdialog är tema för några av de diskussionstillfällen som kyrkan ordnar under samhällsevenemanget Finlandsarenan (SuomiAreena). 17.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Rollspel i norsk domkyrka bjuder på tidsresa. 16.7.2007 kl. 00:00

Världen. Flera kristna videosajter har dykt upp på internet. 16.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Karis kyrka stängs för renovering under fem månaders tid. 15.7.2007 kl. 00:00

Insändare. Det är inte bara att dräpa; det är mord att skicka någon tillbaka till Somalia - där inbördeskrig fortfarande råder. Det borde speciellt vi i Finland förstå, om vi alls kan läsa vår egen historia.Vem som helst som gör brott i Finland skall dömmas enligt Finlands lag. Finland är väl en rättsstat. Att utvisa någon till ett land i inbördeskrig betyder att man i praktiken ger dödsdom. Dödsdom finns inte i Finlands lag.I de aktuella fallen rör det sig dessutom om en samling "småbrott" (som det brukar kallas), som FINLAND nu alltså vill bestraffa med DÖDSDOM! (när man i allmänhet brukar ge vilkorligt ännu efter många brott).Det är omänskligt och vidrigt för en rättsstat att utvisa människor till ett inbördeskrig.  14.7.2007 kl. 14:20

våga fråga. Hur ska vi göra under julhelgen för att barnen inte ska lida av den tryckta stämningen oss vuxna emellan? Kyrkpressens expert svarar. 21.12.2015 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00