Arméns jul är varm men avklädd

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Edvin Rosenqvist

Hannu Niskanen är fältbiskop inom försvarsmakten.

Det finns många beskrivningar av de likaså många spartanska men innerliga julandakterna som hölls i korsun vid fronten.

– Trots de ytterst svåra och enkla förhållandena vid fronten fanns det viktigaste av det som behövdes för en riktig jul: julevangeliet och julpsalmerna. Detta vittnar de många breven från fronten tydligt och klart om, konstaterar fältbiskop Hannu Niskanen.

– I breven talar helt vanliga finska män om Gud och trons betydelse och om julens betydelse.

Situationen för dem som i dag är i försvarsmaktens tjänst kan naturligtvis inte jämföras med den som vinterkrigets soldater befann sig i. Men skillnaden är enligt Niskanen kanske trots allt inte total.

– Också för dem som i dag firar jul i någon truppenhet hemma eller i fredsbevarande verksamhet utomlands är det fråga om en jul i exceptionella förhållanden. De är borta från sina familjer och sina familjetraditioner, betonar Niskanen.

En jul att minnas

Att det är så innebär i alla fall definitivt inte att julen skulle vara förstörd. För många, kanske till och med för de flesta, som firat jul i armégrått har just den julen blivit något som man med tacksamhet kommer ihåg som en speciell jul.

– Det har säkert många förklaringar, men jag tror att en central förklaring är att arméns jul är en mycket avskalad jul. I alla garnisoner i Finland och bland fredsbevararna utomlands sjungs de vackraste julsångerna, man går i julkyrka och där det är möjligt lyssnar man då julfriden blir utlyst och så vidare.

Liksom i det civila spelar julmaten en stor roll också i arméförhållanden. Julmaten är möjligast traditionell och den kan avnjutas i en rofylld atmosfär.

– Till saken hör också att garnisonschefen avnjuter julmåltiden tillsammans med sina mannar och inte enskilt för sig. Helt ovanligt är inte heller att han har sin fru vid sin sida.

Traditionella element

Niskanen undrar om inte julen i armén är närmare den genuina julen än vad julen i det civila är.

– I armén accentueras de traditionella elementen: julevangeliet, julpsalmerna, julfriden och julmaten. Det som däremot ”fattas” i julen i armén är stressen och kommersialismen, sammanfattar Niskanen.

Julklappar hör julen till. Och sådana kommer i form av paket till dem som är i hemlandet. För många fredsbevarare har julen blivit den högtid som konkretiserar sanningen i uttrycket att ”det är saligare att ge än att ta”.

– Där det är möjligt delar fredsbevararna ut små julklappar till barnen på orten. Det ger både dem som ger och dem som får en direkt kontakt med julens budskap om glädje och god vilja.

Det som naturligtvis också fattas är den omedelbara kontakten med familj, släkt och vänner.

– Det gör att arméjularna karaktäriseras av hemlängtan och också av en hel del melankoli. De känslorna delar praktiskt taget alla, vilket också bidrar till känslan av samhörighet.

– Jag vill också tro att beredskapen är stor att ta emot julens budskap om Kristi födelse, om ljus i mörkret just i sådana exceptionella förhållanden.

Hållbara värden

Här anknyter fältbiskopen än en gång till vinterkriget.

– Då prosten Erkki Niinivaara kvällen innan vinterkriget bröt ut höll nattvardsgudstjänst i Kuolemanjärvi kyrka fick han uppleva hur alla mangrant gick fram till altaret och nattvarden. Detta trots att en anmärkningsvärt stor del av soldaterna i regementet, kanske upp till 30 procent, inte hörde till kyrkan.

Niskanen uppmanar alla finländare att ägna en stund av jultiden åt att fundera på detta och på att minnas med vilka krafter vårt land klarat svåra tider och vilka krafter som behövs för att göra det nu och i framtiden.

– Det kan kanske låta gammaldags men värden som hem, tro och fosterland har visat sig hålla och kommer att hålla också i framtiden, säger fältbiskop Hannu Niskanen.

Stig Kankkonen



Världen. Finska Missionssällskapets missionär Eija-Riitta Kinnunen vägleder tanzaniska studerande inför mötet med hiv-smittade. 10.8.2007 kl. 00:00

Världen. – Kyrkan borde kunna erbjuda bättre möjligheter till flexibilitet och individualitet i hur sorg uttrycks på begravningar, säger sociologen Michael Hviid Jacobsen. 10.8.2007 kl. 00:00

Människa. Husmor Ritva Lindqvist känner vägen till hjärtat. 10.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand predikade vid söndagens tvåspråkiga festgudstjänst i Malax kyrka. Gudstjänsten  ingick i kyrksocknens 400-årsjubileum som firas hela detta år med olika begivenheter. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Teol.dr. Sixten Ekstrand är stifsdekan vid Borgå domkapitel från den första augusti. 9.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Det är inte alldeles enkelt att berätta historien om After Eight i Jakobstad. Den har så många förgreningar, bottnar och hugskott. Det är historien om dröm som blir verklighet, om kreativt kaos som utmynnar i bestående avtryck och om tro som förflyttar berg, för att låna ett bibliskt uttryck. 9.8.2007 kl. 00:00

Människa. Vice ordförandeskap för en organisation med 25 miljoner medlemmar kan kanske inte klassas som en hobby. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Skribaungdomar som avslutar lägret med ett party har väckt diskussion i församlingarna i sommar. I Nakkila tog polisen hand om berusade minderåriga som festade efter ett avslutat konfirmationsläger. Församlingen reagerade med bestörtning på den nya traditionen, rapporterar tidningen Kotimaa. 8.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Skolstarten är en milstolpe i livet. Uppmärksammas den på barnets villkor? 8.8.2007 kl. 00:00

Människa. Scouter världen över firar scoutrörelsens 100-årsjubileum på olika läger under sommaren. Nykarleby forsfarare höll jubileumsläger vid Tisskärssand i Vexala. 8.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals barn välsignas i cirka 80 procent av församlingarna inför skolstarten i höst. 7.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Årets Humlefestival gick av stapeln förra veckoslutet i Monäs i Österbotten. Fredagens program samlade runt 250 besökare, lördagen 350. 7.8.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt en rapport från Storbritanniens säkerhetstjänst hotas 200 miljoner kristna i 60 olika länder av förföljelse på grund av sin tro. 7.8.2007 kl. 00:00

Kultur. – Ingmar Bergman har inte bara hjälpt kyrkan att göra upp med en bestraffande Gud utan hans verk har också påverkat kyrkans liturgi på ett positivt sätt. 7.8.2007 kl. 00:00

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37