Julprydnaderna berättar julens budskap

Samhälle. Julgranen är paradisträdet och ljuset hoppets låga. 12.12.2009 kl. 00:00

Julens prydnader påminner oss om julens budskap. De berättar om Bibelns händelser och vad Jesu födelse betyder för människorna och skapelsen.Många traditionella julsaker och julprydnader i Finland kommer ursprungligen från 1800-talets Tyskland eller Sverige. De nya sederna och prydnaderna togs först i bruk i ståndspersoners hem och prästgårdar och därifrån spred de sig sedan med exemplets makt till det allmänna julfirandet.

Julljusen

I Tavastehus restes Finlands första stadsgran med elektriska ljus år 1929. En julgata öppnades i Jakobstad redan på 1850-talet och pryddes med symbolerna tro, hopp och kärlek med elektriska lampor år 1913. I Helsingfors sågs den första julgatan med belysning på Glogatan år 1930. Alexandersgatan etablerades som julgata för den kommersiella julen med sina ljusdekorationer i slutet av 1940-talet. Julbelysningen har samma bakgrund som julljusen och gravljusen på julafton: ljuset symboliserar livets ljus och det hopp som Kristi födelse bär med sig.

Julkalendern

Den första kända julkalendern fanns i München år 1908. I Finland finns uppgifter om julkalendrar från 1910-talet, men i hemmen blev de vanligare först under andra världskriget. Ursprungligen föreställde adventskalendern ett hus där man fick öppna ett fönster för varje dag. Bakom den sista luckan dolde sig Jesusbarnet i krubban.JulkransarnaBakgrunden till de kransar som hängs upp på dörrarna i jultider är adventskransen. I Tyskland började man på 1830-talet använda adventskransar som välkomnade Kristus och ursprungligen hängdes de upp i taket. Denna sed spred sig sedan snabbt till hela kristenheten. Prydnader som flätats av granris och kvistar kunde också ställas på bordet, där det ofta fanns plats för fyra adventsljus. I Finland förekom adventskransar redan på 1920-talet. Populära blev de först på 1950-talet då den modell av kransen som används som dörrprydnad kom till oss via USA.

Julgranen

I Tyskland har julträd använts åtminstone ända sedan 1400-talet för att påminna om livets träd i paradiset. Julträdets symbolik för med sig grönska och pånyttfödelse mitt i vintern. I Finland finns de första anteckningarna om julgranar från år 1829, då det berättas att en baron i Helsingfors hade åtta julgranar i sitt hem – en för varje familjemedlem.En gemensam julgran restes första gången i Tammerfors år 1893. Julgranen och julgransprydnader började spridas till de finländska hemmen på 1870-talet. Seden främjades av den tidens populära jultidningar med bilder på julgranar som på tyskt vis var prydda med änglar och flaggor på grenarna. I den finländska folkkulturen växte seden med julgranar ihop med den redan kända seden att resa namnsdagsgranar. I en namnsdagsgran hängde man upp namnsdagspresenter och pappersprydnader. Även tallar och enar har använts som julträd.

Julgransprydnader

Prydnaderna som hängs upp i julgranen hör också traditionellt ihop med julens budskap och symbolik. Julgransbollarna har utvecklats från de frukter som hängdes på grenarna och är en bild för frukterna på livets träd i paradiset. Med hjälp av girlander och glitter börjar julträdet blomma. Änglarna förkunnar julens budskap. Likaså berättar de gamla miniatyrflaggorna att julens budskap är till för alla folk.

Julstjärnan

Stjärnan i toppen av julgranen påminner oss om den stjärna som lyste över krubban. I kyrkokonsten har julstjärnan ofta beskrivits som en komet. På 1930-talet blev det sed att också hänga upp pappersstjärnor med en lampa inuti i fönstren. Julstjärnan är sex- eller åttauddig. Den sexuddiga stjärnan som består av två liksidiga trianglar kallas Davidsstjärnan och förkunnar budskapet om en treenig Gud. Den åttauddiga stjärnan är åter en symbol för födelsen och det nya livet.


KT/Jaakko Kaartinen-Koutaniemi



israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31