Kyrkans lära och bekännelse

Ledare. I förra numret av Kyrkpressen ingick en nyhet om Missionsprovinsen och Luther-stiftelsens gemensamma planer på en egen biskop och ett missionsstift i Finland. I det här numret ingår intervjuer kring det nyligen inledda arbetet med diskrimineringsförbud i kyrkolagen. 3.12.2009 kl. 00:00

Det är det kanske inte så lätt att se kontaktytorna mellan dessa två saker, men de har en gemensam nämnare: kyrkans lära och bekännelse. Alltså det som är det mest centrala med tanke på kyrkans trovärdighet.

När det gäller frågan om Luther-stiftelsens och Missionsprovinsen planer bör kyrkan rimligtvis utgående från sin lära och bekännelse definiera sin position till den utmaning som planerna onekligen innebär.

Orsaken till att man vill ha en egen biskop och en egen missionsprovins är ju enligt både antydningar och öppen kritik att Finlands evangelisk-lutherska kyrka inte längre har Bibeln som rättesnöre och att det andliga ledarskapet ofta och i hög grad saknas.

Detta är allvarliga anklagelser och kyrkans trovärdighet kan knappast tåla att de viftas bort som nonsens. Kritiken framförs ju bland annat av präster i vår kyrka och den måste bemötas.

Frågan om diskrimineringsförbud är, som intervjun med justitierådet Timo Esko visar, en svårhanterlig och explosiv mix av teologi och juridik. Det ytterst därför att ett både teologiskt och juridiskt fungerande och trovärdigt kyrkligt diskrimineringsförbud förutsätter ett klarläggande av kyrkans lära och bekännelse.

De allmänna formuleringarna om detta i kyrkolagen och kyrkoordningen måste kort sagt preciseras på ett sätt som besvarar frågan vad skrivningarna innebär i konkreta situationer.


Detta förefaller ha konsekvenser som sträcker sig långt utöver diskrimineringsfrågan. Det som sägs om läran och bekännelsen måste rimligtvis leda till klarare spelregler rent allmänt.

Det kan ju knappast vara så att positionsbestämningar i fråga om lära och bekännelse har konsekvenser endast i fråga om diskriminering.

Lagutskottet konstaterade i sin beredning av tjänstemannalagpaketet att ett diskrimineringsförbud skulle ”lyfta fram rätten till övertygelse- och åsiktsfrihet för tjänsteinnehavare som har teologiska synpunkter som avviker från den kyrkliga majoritetens uppfattning”.

Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att också en minoritet ska kunna känna sig trygg. Som till exempel de präster som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster.

Kyrkan har upprepade gånger sagt att också en ämbetssyn som inte godkänner kvinnliga präster ryms inom ramarna för kyrkans lära. Håller kyrkan fast vid detta då den närmare definierar sin lära och bekännelse i diskrimineringssammanhang uppstår frågan vilka tolkningar som då blir möjliga.

Kan kyrkan med bibehållen trovärdighet utforma ett diskrimineringsförbud som ger präster med en övertygelse som är i enlighet med kyrkans lära rätt att följa sin övertygelse? Eller kan trovärdigheten eventuellt bibehållas även om kyrkan fråntar dem rätten att i praktiken ge uttryck för sin övertygelse?

Den arbetsgrupp som nu inleder arbetet med att utforma ett diskrimineringsförbud för kyrkan har en stor och svår uppgift. Även om det generellt sett är viktigt att så snabbt som möjligt få ärendet till kyrkomötet bör arbetsgruppen ta den tid den behöver får att göra ett gediget arbete.

Det som presenteras för kyrkomötet bör vara hållbart både teologiskt och juridiskt. Något annat har kyrkan inte råd med. I synnerhet inte efter alla turer i en fråga som gäller kyrkans lära och bekännelse.

Enligt den preliminära tidtabellen ska arbetet vara klart så att det kan behandlas under kyrkomötets vårsession i maj 2010. Den tidtabellen förefaller kanske inte helt realistisk.

Stig Kankkonen



REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16