30 år i de kyrkliga böckerna

Människa. Kyrkan ska inte begränsa sitt budskap till enbart inomkyrkliga format. Alla sätt behövs. 18.8.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström

Henrik Perret

Vi träffas på sommartorget i västnyländska Bromarf där Henrik Perret firat sina somrar sedan 1957. Själva smultronstället ligger några kilometer därifrån, nära hans mormors barndomshem.

– Där gick jag i skriftskola för min morfar och i den konfirmerades jag, säger han och pekar på kyrkan. Prästen hette Uno Gräsbeck och var på sin tid en väckelseförkunnare av format.

Den gamla kyrkan alltså, den som brann 1979. Den nya byggdes upp på samma plats.

Trettio år med kyrkliga böcker

Kantorn lät honom spela på kyrkans orgel. Men musiken blev inte hans levebröd, den biten har han lämnat åt kusinerna på den gräsbeckska sidan. Men trettio år har han varit ”inblandad i de kyrkliga böckerna” som han säger, suttit i handbokskommittéer och psalmboksutskott och lämnat efter sig bland annat tre psalmer i vår psalmbok. ”Beställningsverk” säger han anspråkslöst men drar en historia från ett av sina många kyrkomöten:

– Krogmusik tyckte en av biskoparna och satte tummen ner för den psalmen.

– Ja, den musiken känner ju herr biskopen till, sa Perret och skrev en alternativ melodi som röstades in.

Att plocka fram en favoritbibelbok visar sig svårt. Det lyckas när han begränsar sig till Gamla Testamentet och väljer två: Första Mosebok som hans senaste teologiska artikel för övrigt råkar handla om: ”En zipfil som öppnar hela Bibeln”, motiverar han.

Psaltaren å sin sida innehåller livets hela spektrum, lovsång och tack men också sorg och bitterhet, ångest och förtvivlan.

– En mycket kontextuell bok.

Starkt medicinskt intresse

Henrik Perret har kommit till Bromarf kyrka i en röd räddningsbil. Den frivilliga räddningstjänsten är en krävande hobby som förenar hans teologiska och medicinska intressen.

Kring festligheter som nyår, valborg och skolavslutning, nu senast vid Hangöregattan, samverkar de frivilliga räddningstjänsterna inom den tredje sektorn. Plåstrar om, för till sjukhus och tar hand om slocknade.

På sin tid ”pryade” han över tusen timmar på läkarambulansen i huvudstaden och har en ambulansförarexamen i bakfickan. Ett engagemang som ledde till hans enda ”avhopp” från de kyrkliga rullorna, för att jobba som verksamhetsledare för läkarhelikoptern Medi-Heli under ett par, tre år.

– Det är bra för en präst att arbeta med kroppen, säger han.

Tron och familjen

Henrik växte upp på Mjölbollsta sanatorium som det då hette. Hans mormor samlade ibland personalens barn och berättade de bibliska historierna.

– Jag satt med hjärtat i halsgropen och lyssnade och undrade hur skall det gå för Josef i brunnen.

Hans troshistoria är en familjecentrerad sak där hans föräldrar, morföräldrar och fru är de som i olika skeden betytt mest.

– Det är en gåva att få växa upp i en kristen familj, säger han.

Med ett minus; det dramatiska vittnesbördet om ett förr och ett nu är inte hans story.

Han har aldrig tvivlat på Guds existens. Skriftskolan för morfar Uno var avgörande, men ”med fördröjning”, säger Perret och förklarar:

– Jag har alltid sett Jesus som min frälsare men inte alltid som herre i mitt liv.

Så det fanns en period under skoltiden när han hade eget band som spelade på skoldanser, för övrigt med svenska författaren Herman Lindqvist som trummis.

– Kanske det är mest för min egen skull jag blivit präst, funderar Perret. Har man tron som yrke tvingas man på ett annat sätt att hålla den andliga konditionen, om man nu kan använda ett sådant uttryck.

Det kyrkliga käbblet

Han var kyrkoherde i över 25 år i Markus församling, den som gick ihop med Lukas vid årsskiftet. I dag skulle han inte kunna bli kyrkoherde eller kaplan, knappast ens prästvigd. Bara vägen till biskop står fortfarande öppen.

Han tror inte det går att övertyga parterna i dagens ”kyrkliga käbbel” om vad som är rätt svar. Det är någonting man måste hitta tillsammans. Eller med en mer profetisk touche:

– Herren vill ge oss svaret tillsammans. Det ska inte komma från det ena eller andra hållet.

Han frågar också om man skulle föra samma diskussion om det var en verklig kris i Finland, och då menar han inte dagens recession.

Själv svarar han nej:

– Då skulle vi sitta vid samma bord och hitta lösningar.

Ge skäl för tron

Att ställa upp i biskopsvalet har skett i samförstånd med familjen men det har inte alltid varit så lätt; det är faktiskt tredje gången nu. Den här gången har kallelsen utifrån varit mycket målmedveten  och stark.

– Min andel har varit att ge mitt samtycke. Jobbet är något man kallas till.

Vad han vill som biskop? Att kyrkan i ord och handling är en kristen kyrka som håller fast vid Guds ord,

– Kyrkan ska också höja sin apologetiska profil, ge skäl för sin tro. Kristen tro är något som ska integreras i ett samhälle som i dag har många stora värdebeslut att fatta.

Kyrkan har enligt honom ett exklusivt budskap, men ska vara inklusiv till sin attityd. Det borde vara möjligt för specifika grupper att ha starkare eller svagare band till kyrkan. Han ger Nokiarörelsen som exempel.

Det andliga arvet väljs bort

Den verkliga utmaningen i dag är att så många i vårt folk väljer bort det andliga arvet. Antalet dop rasar, ateismen ökar och man vill driva ut Gud ur det offentliga rummet.

Så kanske viktigast av allt är en kyrka som förkunnar Jesus Kristus på alla de sätt som i dag är möjliga och inte begränsar formaten.
Perret tar den finlandssvenska filmmakaren Klaus Härö, han med filmen ”Brev till pastor Jakob”, som exempel på ett lyckat kristet format.

TV-pjäsen ”Tuomio” (Domen) tar i sin tur upp olika frågor i formatet rättegång, en användbar uppläggning som inte är specifikt kristen.

– Tänk att följa med påskens händelser i det formatet, säger Perret. Tron och människornas övertygelse handlar ju egentligen om en rättegång där Kristus är ”åtalad”, vi kristna är vittnen, den helige Ande försvarsadvokaten och vårt samvete är domare och jury.

– Jag tror att många kristna sanningar kunde förkunnas också på detta sätt, med andra format där ”domen” överlämnas till tittaren.

Resurser i medlemmarna

Ytterligare ett format är samtalet.– Jag gör många reflektioner när jag hör på ett tal. Men alla tycker inte om tal eller föredrag. Vi måste öva upp oss i att föra samtal med människorna…

Perret berättar om operasångaren Martti Talvela som påverkades så djupt av sin roll som Paavo Ruotsalainen att han sökte hjälp i samma klassiska andliga böcker som Paavo själv.

När sedan Talvela höll tal vid invigningen av Jyväskylä universitets musikinstitution var det ett andligt vittnesbörd. ”Hans formulering minns jag inte, för pennan ville inte skriva och papperet blev visst vått”, skrev en rörd journalist vid Suomen Kuvalehti.

– Har kyrkan kunnat ta de resurser i bruk som finns i dess egna medlemmar, frågar Perret till slut.

Rolf af Hällström



Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet firar sin missionsfest tillsammans med Pernå svenska församling i juni. 6.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Helsingfors kyrkliga samfällighets reklamkampanj Tro, hopp & kärlek har belönats med flera pris i Vuoden huiput 2007, den viktigaste tävlingen inom marknadsföring och grafisk design i landet. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets fadderverksamhet, som hjälper barn på olika håll i världen, har fått sin tretusende fadder. Nu inleder FMS ett pilotprojekt med faddrar för åldringar. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. est 4.4.2008 kl. 00:00

Världen. Tack vare Svenska kyrkans långsiktiga samarbete med Svenska Fotbollförbundet kommer alla deltagare i sommarens fotbollsskolor att spela med fotbollar som är certifierade av Rättvisemärkt. Det gäller 60 000 skollediga barn och ledare som under en sommarlovsvecka förkovrar sig i fotboll. 4.4.2008 kl. 00:00

(suomeksi) Varför annonsera? Kyrkpressen.fi:s läsare laddar sidorna över 200 000 gånger varje månad. De första 18 månaderna sedan lanseringen i mars 2007 besökte ca 140 000 olika personer kyrkpressen.fi. Vi har drygt 4000 unika besökare per vecka och 14000 unika per månad. I medeltal stannar besökarna drygt 7 minuter och besöker 6 sidor. Läsarlojaliteten är mycket hög även den, över 70% är återkommande läsare. Lite statistik från de första 18 månaderna: 140 000 unika besökare 3 miljoner sidladdningar (alla robotar och webspiders borträknade!) Trafiken växer hela tiden. 2007 var ett strålande första år, men t.o.m. den lugnaste månaden 2008 (juli) toppar den livligaste år 2007. Medeltid på sajten 7 minuter Färska nyheter varje dag > 12 000 personliga blogginlägg och 30 000 (livliga) kommentarer Spridningen är hela Svenskfinland (se karta från september 2008) Vi strävar till att hitta en bra balans mellan att din annons får god synlighet och att läsarna trivs. Om du har en intressant produkt, en lockande annons och en bra landningsupplevelse, har du goda chanser att hitta kunder här! Annonsalternativ & priser Annonsvisningarnas pris räknas per 1000 visningar, CPM (Cost per thousand). Minimiantal visningar är 50000 visningar, dvs. ca en vecka på plats B. På platserna A och C turas din annons möjligen med andra annonser och beroende på annonsernas antal i varje position syns din annons motsvarande längre. Antalet visningar är alltså konstant, men tiden kan variera. Här ser du våra annonsplaceringar. Det finns tre alternativ, A (upptill), B (i rännan), C (under artiklar). B finns även som en halverad version (B2).     Annons- modell CPM (pris/1000) 50 000 visningar 100 000 visningar 200 000 visningar A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-annonser med video och/eller ljud +20%. Filstorlekar och format Annonserna skall lämnas in färdig i antingen JPG, GIF eller Flash format. Filstorleken skall vara så liten som möjligt (se tips nedan). Modell Max storlek A 35 KB B 20 KB C 25 KB Flash-annonser högst 18fps (frames per second) maxlängd är 30 sekunder, sen måste animationen ta slut ljud får bara höras då muspekaren förs ovanpå annonsen Tips för att göra webbannonser De vanligaste formaten är JPG och GIF. Ofta är GIF ett lämpligare format, som också ger mindre filer. GIFar kan ha max 256 färger och det räcker för det mesta. För att få skarpa texter är GIF oftast bäst. Ifall bilden innehåller färgtoningar (gradienter) eller foto med mycket detaljer kan GIF var otillräckligt. Då kan du prova med JPG-formatet. JPG kan packas i olika grader. Ca 65% kvalitet torde räcka bra, utan att bilden lider för mycket. Använd tex. funktionen "Save for web" i Photoshop och pröva med olika format och packningar tills du är nöjd med kvaliteten (Photoshop visar en förhandsvisning av hur annonsen kommer att bli) och storleken är inom ramarna för vad KP tar emot. En annons där något rör på sig upptäcker man betydligt bättre. Det är lätt hänt att annonsen blir orolig eller får för stor filstorlek, så det kräver extra mycket skicklighet. Den enklaste formen av animationer gör man med sk. animerade GIFar. Ett annat sätt är att använda Flash. Behöver du hjälp med att tillverka annonser kan du vända dig till en kunnig webbyrå. Vet du inte var du skall börja kan vår försäljning hjälpa dig hitta en. Observera också att det är viktigt att den sida din annons länkar till (landningssidan) är tillräckligt intressant för att kunden skall stanna där och läsa vidare eller kontakta dig. Tips för att göra Flash-annonser (finska) Branschinfo på IAB Finland (finska) Inlämning & utvärdering Lämna gärna in annonsen 3 dagar innan kampanjen skall börja, så kan vi garantera att hinner ut i tid. Skicka annonsen per epost till annons@kyrkpressen.fi Kom ihåg att skriva följande: Kontaktperson + telefon Faktureringsadress Vilken annonsplats du önskar Vilket visningspaket du vill ha (hur många visningar) När annonsen skall börja visas (startdatum) Landningssidan, dvs. till vilken webbaddress (URL) annonsen skall leda om man klickar på den Då kampanjen är över kan annonsavdelningen informera om hur många som klickat på din annons. Tveka inte utan ta kontakt Vänd dig till annonsförsäljarna Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 eller Jonny Åstrand (06) 347 0608. I tekniska frågor skriv till webred@kyrkpressen.fi 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Radannonser Skicka in radannonser per epost, till annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress! Radannonser kostar 4,50 €/rad inkl. moms. Skriv t.ex. så här: Annonstext: Vill hyra ut min bostad... Faktureringsadress: Namn + adress + telefon Före eller efter nämnda rader kan du skriva ev. kommentarer. Familjeannonser Familjeannonserna kostar bara 1 €/mm, inkl. moms. Kyrkpressen utkommer varje vecka och når majoriteten av de finlandssvenska hushållen, ca 110 000 hem. Det finns inget bättre sätt att nå hela Svenskfinland med dina familjenyheter! Skicka in familjeannonser per epost, annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress!  Församlingsannonser Kontakta Marianne Tanttinen, tfn (09) 612 615 50 för närmare info. 3.4.2008 kl. 00:00

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28