Lamt intresse för biskopsvalet

Ledare.

Då detta nummer av Kyrkpressen officiellt utkommer har – om allt gått som planerat – den första officiella utfrågningen av kandidaterna hållits (Vasa 19.8) och tre återstår (Mariehamn 20.8, Pargas 25.8, Esbo 2.8). 

20.8.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Efter den sista utfrågningen har först och främst elektorerna en vecka tid att reflektera över vad utfrågningarna plus all annan presentation av kandidaterna har gett dem. Sedan är det dags att fatta beslut och rösta på en av fem kandidater.

Det enda allmänna omdöme man torde kunna göra av det som setts och hörts om biskopsvalet är att det har varit lamt. Enligt en del bedömare mycket lamt.
Den bedömningen bygger i hög grad på aktiviteten inför biskopsvalet för tre år sedan. Då var det verkligen liv och rörelse såväl i tidningsspalter och etern som i kulisserna. Trots det klagades det öppet och högljutt över brister i informationen. Man ville ha mera, mera och mera…
För det mesta utan att riktigt veta vad man ville veta mera om.

Att medvetet eller omedvetet göra en jämförelse med biskopsvalet 2006 gör inte aktiviteten inför detta val rättvisa.
Det beror först och främst på antalet år mellan det valet och valet före det: 23 år. Alltså: de som konfirmerades då Erik Vikström valdes till biskop närmade sig 40-års strecket.
Eter en så lång tid med samma biskop fanns ett naturligt, uppdämt behov av att ”äntligen” få diskutera biskopsvalet och kandidaterna samt välja en ny herde för stiftet. Ett behov som kanske accentuerades av att hans bror John Vikström i tolv år hade varit biskop före honom.
Under sådana förhållanden är det naturligt att ett förestående biskopsval väcker intresse, entusiasm och kanske till och med ett visst mått av värdig uppsluppenhet.
Efter endast tre år med Gustav Björkstrand på biskopsstolen är situationen en helt annan. Det i synnerhet som stiftet redan då han valdes visste i stort sett när nästa biskopsval förrättas. Nu fanns det till den delen inga element av överraskning eller dramatik.

Redan diskussionerna om och kring eventuella kandidater antydde ganska tydligt att det kanske inte heller i fråga om kandidaturvalet blir överraskningar som får adrenalinet att flöda.
Och så gick det också.
De få och små frågetecken som fanns rätades ganska snart ut. Som till exempel vad den kvinnliga kandidaten heter, om någon eller några kandidater från senaste val fortfarande känner sig kallade eller huruvida en mera otippad kandidat uppenbarar sig.
Odramatiskt har det också varit vad kandidaternas framtoning beträffar. Kort och slarvigt sagt har de uppträtt och sagt i stort sett det som förväntas av dem.
Vad som händer från och med nu och fram till valdagen vet ingen. Allt kan fortsätta i samma lugna mak som hittills, men helt plötsligt kan det också bränna till ordentligt. Det kan ske antingen kring en sakfråga eller kring en personfråga. Och i bägge fallen kan det vara en fråga som är eller inte är av betydelse med tanke på biskopens uppgifter.
Kort sagt: det kan vara vilken fråga som helst och frågan kan dyka upp när som helst.

Ett är säkert. Den som gräver tillräckligt länge, tillräckligt djupt och tillräckligt krystat hittar säkert en fråga eller ett tema som med en lämplig vinkling kan göras till en stor sak. Endast en person som ingenting gjort lämnar inga spår som kan misstänkliggöras efter sig.
Tyvärr är det kanske inte lika säkert att allt som sägs och skrivs blir korrekt mätt, vägt och bedömt. Saklig, viktig information kan kännas torr och ointressant medan noteringar som på sin höjd hör hemma i marginalen väcker stort intresse och heta passioner.

Självfallet är det beklagligt att biskopsvalet inte har väckt större intresse än vad som nu har varit fallet. Ändå är det säkert enligt de flesta bättre så än att intresset för valets centrala frågor skulle väckas av än så små misstankar om något som kan leda till drevjournalistik.
Till det behövs inte mera än ett suddigt kvitto eller uppblåst efterklokhetsbedömning och resultatet är att intresset fokuseras på helt sekundära saker.
Ett i den kategorin intressant biskopsval är sannerligen ingenting att hoppas på.

Allt kan naturligtvis diskuteras och alla seriösa diskussioner för förhoppningsvis framåt. Ändå är det skäl att ytterligare en gång påminna om att biskopsvalet gäller val av herde för Borgå stift. En herde vars primära uppgifter är att värna om stiftets och kyrkans enhet, att främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet, att slå vakt om ordets renhet och att leda förvaltningen i stiftet.
Biskopens uppgift är primärt en andlig uppgift. I tiden men för evigheten. I världen men inte av världen.
Stig Kankkonen



KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56