Bussar med budskap

Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det.
2.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Till denna del finns det inte mycket att diskutera i fråga om den busskampanj som fritänkarna och humanistförbundet står för. Alltså kampanjen som säger att Gud kanske inte finns och att det därför inte finns någon orsak att oroa sig. Det är bara att njuta av livet.Om det är så de ser på verkligheten, om det är så de tror, har de rätt att säga det.

En fråga som kanske inte kan besvaras lika klart och entydigt är om alla har rätt att säga vad som helst var som helst. En annan är om det kanske finns orsak för alla ¬ – inte endast för fritänkare och humanister – att överväga form och innehåll för sitt budskap.

När det gäller busskampanjen har frågan väckts om det är rätt att ifrågasätta Guds existens på det aktuella sättet. En del chaufförer menar att bussen är deras arbetsredskap och att den inte kan förses med budskap som de själva inte står för.
Det som gör resonemanget problematiskt är att bussen visserligen är ett arbetsredskap, men den ägs inte av en enskild chaufför utan av ett bussbolag. Därför är det också bussbolaget som har rätt att bestämma vad som står på arbetsredskapet.

Chaufförernas rätt är att göra vad de kan för att få bussägaren att säga nej till att bussen används för dylika kampanjer. Och naturligtvis kan de låta bli att använda det tilldelade arbetsredskapet. Med de konsekvenser det har.
En annan fråga är hur de bestämmelser som reglerar vad arbetstagare får och inte får konfronteras med på sin arbetsplats gäller i det aktuella fallet.

Men bussen är inte endast ett arbetsredskap. Den är också ett transportredskap och ett synligt inslag i gatubilden.
Är det rätt att de som betalar för sin resa tvingas göra den i ett transportmedel som ropar ut ett budskap de inte omfattar utan kanske till och med aktivt tar avstånd från? Och är det rätt att en del av dem som inte kan undgå att se bussen påtvingas ett budskap som de upplever som främmande eller helt motbjudande?
Att det i andra städer finns bussbolag som sagt nej till den kampanj som fått grönt ljus i huvudstadsregionen visar att man kan se olika på bland annat dessa frågor.

Det är skäl att komma ihåg att också kyrkan har haft, och förmodligen kommer att ha, liknande kampanjer. Att de förhoppningsvis är kampanjer för Gud och för det som kristendomen står för varken kan eller får undandra dem samma kritiska granskning och samma kritiska frågor som den pågående fritänkarkampanjen.
Om det är rätt eller fel med kampanjer som djupt berör människors övertygelse är det i princip rätt eller fel oberoende av innehåll.

Det mest beklagliga, för att inte säga bedrövliga, med den omdebatterade kampanjen är dock den känsla den väcker av tomhet och meningslöshet.
Men å andra sidan säger kanske just detta vad det i grunden är fråga om: om Gud kanske inte finns återstår kanske bara tomhet och meningslöshet? Detta trots de flåshurtiga försöken att tala om att leva ett fullt liv här och nu som ett alternativ till ett begränsat liv i gemenskap med Gud.
Fritänkarna och humanistförbundet må anse att det skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud finns. För många av oss andra är det verkligt skrämmande att tänka sig en verklighet där Gud inte finns.

Sist och slutligen borde kanske alla kristna – och alla som tror på Gud på ett annat än det kristna sättet – tillsammans tacka kampanjmakarna för att de så klart avslöjar att det enda de har att erbjuda är ett kanske-hopp och en kanske-glädje som man försöker pressa ur ett mörkt tvivel.
Om de hade haft något positivt och konstruktivt att erbjuda skulle väl det ha varit i centrum i den påskostade kampanjen?

Det kristna budskapet är positivt och glatt: Gud finns helt säkert. Sluta bekymra dig, njut av livet.

Stig Kankkonen



GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00

PRÄSTVIGNING. Vem är du? Varför ville du bli präst? Har du en hemlig talang? 21.6.2021 kl. 09:53

vanda. Kristian Willis blir tf kyrkoherde i Vanda svenska församling från första juli, bestämde domkapitlet vid sitt möte igår. 16.6.2021 kl. 11:09

Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29

kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

RÄTTEGÅNG. Under två dagar har Vasa hovrätt gått igenom samma dokument och hört samma vittnen och experter som Österbottens tingsrätt gjort i penninginsamlingsmålet mot Martyrkyrkans vänner, dess ordförande och en styrelsemedlem. 9.6.2021 kl. 15:32

sommar. Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver? 9.6.2021 kl. 11:42

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15