Behov av terminalvård på svenska

Samhälle. Ända sedan 1980-talet har det ordnats utbildning för frivilliga som vill hjälpa till vid vården i livets slutskede. 18.6.2009 kl. 00:00

Linda Fontell

I slutet av livet kan ångesten och rädslan för att dö bli större än någonsin. För att lindra den psykiska smärtan hos patienter och anhöriga finns det möjlighet till vård i livets slutskede, även kallad terminalvård eller palliativ vård.

Årligen behöver tusentals personer terminalvård. Det finns inga klara siffror över antalet frivilliga som aktivt hjälper till med terminalvård, men det handlar inte om några hisnande folkmassor.
Största delen av de frivilliga som är med på slutet är medelålders kvinnor. Fastän det heter vård i livets slutskede hör inga egentliga vårduppgifter till de frivilligas arbete, utan deras uppgift är att finnas till och vara närvarande.
– De kan vara personer som mist någon anhörig men överlevt sorgen och vet vad sorg är, berättar Kirsti Aalto, chef för sjukhussjälavården på Kyrkostyrelsen.

Andlig vård

Enligt Aalto är sjukhuspräster också ofta med vid slutet av livet. Andliga frågor kan också tas upp av frivilligvårdarna som, förutom att diskutera, kan be eller sjunga för patienten.
– Man vill idag understryka att var och en, döende och deras familj, också har rätt till andlig vård var de än befinner sig, säger Aalto.
Terminalvårdarna tar inte endast hand om patienter som ligger på sjukhus. Personer som är i slutskedet av sitt liv men bor hemma eller till exempel på vårdhem besöks, och även de anhöriga får stöd.

Svagt på svenskt håll

Utbildning för frivilliga terminalvårdare ordnas idag av vårdhem och hospicehem på olika orter i Finland. All utbildning sker på finska, och det finns inte heller ett enda svenskspråkigt hospicehem i Finland.
– Tidigare har det inte behövts terminalvård på svenska. Släktbanden har varit starkare på svenskt håll, så många har haft ett naturligt nätverk, säger sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka.
Storbacka menar att vi idag är mer individualistiska än förr, och släktbanden har således blivit svagare.
– Vi bor inte i en mumindal längre. Terminalvård behövs också på svenska.
När en patient tappar krafterna är kontakter på modersmålet oerhört viktiga. I Svenskfinland är det sjukhusprästerna som sköter en stor del av arbetet. Ann-Sofi Storbacka menar att frivillighjälp behövs, men att vi inte har vaknat upp.
Kommunernas sparåtgärder drabbar också ofta de döende. Den döende kan komma att flyttas från vårdplats till vårdplats för att vården ska bli så billig som möjligt. Ett värdigt slut är således inte alltid möjligt.
Enligt Storbacka är terminalvården viktig, och hon hoppas på en ljusare framtid också på svenskt håll. 

Andreas Andersson



partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37