Vänner kämpar för ung flykting i Vasa

Samhälle. Kyrklig fristad i Vasa åt sjuttonåriga Yosuf Bile från Somalia.  28.5.2009 kl. 00:00

Missionsförsamlingarna i Vasa och Kvevlax har tillsammans med Vasa svenska församling sedan början av maj månad gett Yosuf Bile från Somalia en kyrklig fristad. Han bor ensam i ett rum i en kyrka i Vasa. Vänner ser till honom dagligen, men det är som om tiden har stannat. Bile är rädd. 

– En kyrklig fristad ger inte något juridiskt skydd, säger kaplan Gunnar Särs. Men vi hoppas att det har en betydelse att det skapas en opinion så att myndigheterna låter honom stanna.

Yosuf Bile själv berättar att han var fjorton år då han med två jämnåriga vänner beslöt att ge sig iväg från krigets Somalia för att skaffa sig en utbildning i Europa. En av kamraterna dog i öknen, den andra miste han kontakten med redan i Afrika. Efter två år som flykting på Malta kom han i somras tack vare stöd och flygbiljett av somaliska kontakter till Oravais. Han ansökte genast om asyl, på den har han fått avslag. Våra myndigheter har kontaktat Malta som gett klartecken till att han får återvända. Nu lever sjuttonåringen i rädsla för att sändas tillbaka till Malta, åren där var skräckfyllda.

– Jag har redan berättat allt, det finns nedskrivet, säger han plågat.

 

Medvetslös vid asylansökan

Varför kyrklig fristad för just Bile?

– Bile har fått avslag på sin asylansökan här eftersom han redan har asyl på Malta, säger Gunnar Särs. Men som flykting på Malta har han ingen framtid. Dessutom har han inte ansökt om asyl där. Han var medvetslös då maltesisk sjöbevakning fann honom i en flyktingbåt som fått motorstopp på sin färd mot Europa. Man tog fingeravtryck på den medvetslösa pojken och det räknades som asylansökan. Själv ville han inte ha asyl där.

– Vi menar inte att våra myndigheter har begått något fel men vi vädjar för att han ska få stanna. Han är så ung, han har varit med om så svåra saker. Hans historia är betydligt gravare än vi kan ta upp i pressen. Han har under året i Finland ivrigt studerat finska, han vill lära sig ett yrke. Men i dagsläget är han i behov av psykologhjälp.

 

Läs mer i Kyrkpressen, nr 22/09

 


 

Kerstin Haldin-Rönn



Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet firar sin missionsfest tillsammans med Pernå svenska församling i juni. 6.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Helsingfors kyrkliga samfällighets reklamkampanj Tro, hopp & kärlek har belönats med flera pris i Vuoden huiput 2007, den viktigaste tävlingen inom marknadsföring och grafisk design i landet. 4.4.2008 kl. 00:00

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25