Antalet faddrar och ungdomars initiativrätt diskuterades i kyrkomötet

Kyrka. Ett stiftsinitiativ om att minska minimiantalet faddrar från två till en var den fråga som diskuterades mest i kyrkomötets remissdiskussion på tisdag. Ungas initiativrätt i kyrkan och språkkrav på Åland engagerade också. 5.5.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Det händer allt oftare att familjer har svårt att hitta två faddrar som uppfyller kyrkoordningens krav, sägs i ett initiativ från stiftsfullmäktige i Helsingfors stift. Enligt bestämmelserna ska en fadder vara konfirmerad medlem i evangelisk-lutherska kyrkan.

– Hela 89 procent av kyrkans medlemmar anser att det är viktigt att vara fadder. Det är en siffra som ökat under de senaste åren. Svårigheten att hitta faddrar är ett problem i storstäderna men inte i övriga Finland. Har vi gjort tillräckligt för faddrarnas ställning och för att visa att vi värdesätter dem, undrade biskopen i S:t Michel, Seppo Häkkinen.

Häkkinen berättade också att 17 procent av dem som skriver in sig i kyrkan gör det för att kunna bli fadder. Han hoppades att man i utskottsarbetet också dryftar frågan om medlemskap i kyrkan.

– Det är viktigt att den som väljs till fadder står nära familjen Dopet är viktigare än antalet faddrar, sade professor Pentti Huovinen från Åbo.

Kyrkoherde Kari-Pekka Kinnunen, Vanda, sade att fadderskap blivit allt viktigare.

– Man vill det som är bäst för barnet och är till och med beredd att bli medlem i kyrkan för att bli fadder fastän man annars inte skulle bli det, sade Kinnunen.

Rektorn Teuvo V Riikonen menade att kyrkan ger efter om man sänker antalet faddrar.

– Kyrkan är tandlös, sade Riikonen och tyckte att man skulle marknadsföra fadderskap som en medlemsförmån.

Kyrkomötet remitterade initiativet till konstitutionsutskottet. Ett ombudsinitiativ om fadderskap kommer upp i kyrkomötet på onsdag.

Får unga initiativrätt på stiftsnivå?

I remissdiskussionen på tisdag stödde också andra stifts ombud Borgå stifts initiativ om att ändra bestämmelserna om initiativrätten till stiftsfullmäktige, så att till exempel Ungdomens kyrkodagar skulle kunna väcka initiativ.

– Jag är själv fostrad av Ungdomens kyrkodagar. Det väcks alltid många initiativ till UK och där förs livliga diskussioner. I år diskuterade ungdomarna bland annat rökning i församlingarna och tog ställning för att kantorsutbildningen skulle utvecklas, sade ledande läkaren Åsa A Westerlund från Pojo.

– Vi talar mycket om vad vi ska göra för de unga, men vad gör vi när de unga vill tala till oss, frågade sig prästen Hilkka Olkinuora, Tammerfors.

– Vid Ungdomens kyrkodagar har det behandlats många viktiga initiativ som haft verkningar också i vår församling. Vi öppnar dörren för unga och ger dem rösträtt vid 16 år, ska vi nu stänga den, undrade hon.

Olkinuora menade att det handlar om kyrkans framtid och hoppades att initiativet om att utöka initiativrätten till stiftsfullmäktige godkänns.

– Ungdomens kyrkodagar har funnits i över 40 år och jag har själv varit med. Det är en bra skola i kyrkligt beslutsfattande för unga, sade kyrkoherde Helene Liljeström, Sibbo.

Hon berättade att församlingarna skickar representanter till UK på basen av hur stor församlingen är. Hon menade att det är viktigt att man möjliggör att initiativ skickas vidare direkt till stiftsfullmäktige.

I finska stift finns ingen motsvarande institution till Ungdomens kyrkodagar. Initiativet sändes till allmänna utskottet.

Språkkraven på Åland

– Det är ca 90 år sedan det gjordes ett internationellt avtal om att Åland är enspråkigt svenskt, motiverade landshövding Peter Lindbäck Borgå stifts initiativ om att ändra kyrkans lagstiftning så att Borgå domkapitel skulle få rätt att besluta om språkkraven för kyrkoherdar på Åland.

– I dag finns ca 20 nationaliteter på Åland och vi kan sköta förrättningarna på åtta språk, sade Lindbäck. Han berättade att trots att inte alla präster på Åland kan finska har man alltid kunnat ge service på finska genom att inte strikt hålla fast vid församlingsgränserna.

Biskop Gustav Björkstrand sade att förslaget om ändring av språkbestämmelserna för kyrkoherdar på Åland inte kommer att försämra servicen på finska.

– Domkapitlet ansvarar för att man också i fortsättningen kommer att ge behörig service på finska.

Enligt kyrkans gällande lagstiftning är församlingarna på Åland enspråkiga men av en kyrkoherde krävs nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Ärendet sändes till förvaltningsutskottet.

Kyrkomötet sände Borgå stifts initiativ om att utreda statistikföringen i församlingarna till allmänna utskottet. Ett stiftsinitiativ från Kuopio stift om att förnya indelningen i prosterier och kontraktsprostens tjänst sändes till förvaltningsutskottet.

Kyrkomötet fortsätter arbetet på onsdag med remissdiskussion om ombudsinitiativ. Sammanlagt nio ombudsinitiativ har inkommit till vårsessionen De behandlar bland annat ärkebiskopsämbetet och val av ärkebiskop, barnens rättigheter och möjligheten att stärka ungas delaktighet i kyrkan.

KT



USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00