Självförvållade problem

Ledare. Senaste vecka fattade biträdande justitieombudsman, JO, Jukka Lindstedt ett avgörande som svar på sammanlagt åtta klagomål rörande adresslös utdelning av församlingstidningar. Alltså utdelning till alla hushåll på församlingens område. 30.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

En gemensam nämnare för klagomålen är missnöje med utdelningen. En del var missnöjda över att de fick tidningen trots att de inte ville ha den, andra för att de inte fick den trots att de ville ha den.Bägge gruppernas missnöje med sakernas tillstånd beror på en lucka i lagstiftningen som gäller utdelning av material som inte är adresserat till en given mottagare. 

Problemet är att det inte finns någon möjlighet att till exempel i form av ett meddelande klistrat på postluckan säga nej till reklam av olika slag, men ja till församlingstidningen eller vice versa. Här gäller att man måste ta allt eller intet.
Undantagna från bestämmelserna om adresslös utdelning är myndighetsbestämmelser och officiella tillkännagivanden. Det säger sig självt att församlingstidningarna inte hör till någondera gruppen.

I nuvarande situation anser biträdande JO att det bästa distributionssättet är att tidningarna är adresserade.
De facto torde inga alternativ finnas. Förvaltningslagen förefaller vara tämligen klar på denna punkt. Kunderna måste ha ett reellt val att fritt välja vad de vill ha med sin post och de klistermärken som nu kan användas ger ingen annan möjlighet än att säga nej till allt gratismaterial. Antingen tar man emot materialet eller så meddelar man att man inte vill ha det. Och det gäller rubb och stubb, inklusive adresslösa församlingstidningar.

De som kommer ihåg tidigare diskussioner om församlingstidningarnas adresslösa utdelning är kanske överraskade av det nya avgörandet.
I den diskussionen blev det klart att landets högsta uttolkare av grundlagen, riksdagens grundlagsutskott, slagit fast att den adresslösa utdelningen är i enlighet med grundlagens bestämmelser om yttrande- och trosfrihet.

JO kan varken ifrågasätta eller kritisera grundlagsutskottet. Det gör han inte heller, men han lyfter fram och betonar förvaltningslagens betydelse i sammanhanget.
Enligt biträdande JO strider adresslös utdelning mot förvaltningslagens bestämmelser gällande serviceprincipen och adekvat service. Kunden har enkelt sagt inte reella valmöjligheter i det nuvarande systemet.

Den adresslösa utdelningen strider därmed mot de förvaltningslagens principer som kyrkan i sin egen lagstiftning förbundit sig att följa.
Kyrkolagen säger nämligen att ”när ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet iakttas, om inte något annat följer av denna lag”.
Och av kyrkolagen följer ingenting annat i den aktuella frågan.
Det ser alltså ut som om en del församlingstidningars distributionsproblem skulle vara självförvållade.

Ett förslag till hur problemet kunde lösas är att det blir möjligt att säga vad man vill eller inte vill ha i sin post. Detta till exempel i form av ett skriftligt meddelande vid postlådan eller brevluckan.
Ett annat alternativ kunde kanske vara att ändra kyrkolagen så att den innehåller sådant undantag från förvaltningslagen som gör en utdelning enligt nuvarande modell möjlig.

Biträdande JO:s avgörande i den aktuella frågan är i vidare perspektiv en allvarlig påminnelse om hur viktigt det är att kyrkan slår vakt om sin självständighet och egenart som trossamfund.
Anpassas den kyrkliga lagstiftningen i allt för hög grad till den samhälleliga blir resultatet att kyrkan inte kan ses som annat än ett ämbetsverk vid sidan av statliga och kommunala ämbetsverk.

I en sådan kyrka förvandlas också det andliga arbetet lätt till endast tjänstemannainsatser, som styrs av samma regelverk som gäller för statliga och kommunala tjänstemän.

Stig Kankkonen



Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22