Juridiken, moralen och vi

Ledare. Säkert har det mesta som kan sägas också sagts i fråga om Fortums optionsprogram och direktörernas optionsmiljoner. Men det finns ett tema som knappast ens berörts, nämligen frågan om förhållandet mellan juridiken och moralen och vårt förhållande till dem. 23.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Eftersom de flesta torde vara överens om att allt som är juridiskt rätt inte alltid och under alla omständigheter är moraliskt försvarbart är detta intressant, kanske också avslöjande. En tolkning av den uteblivna diskussionen om och kring förhållandet mellan juridik och moral är att se det hela som ett uttryck för att det inte finns något att diskutera. Det som har varit juridiskt rätt i det aktuella fallet ska inte heller moraliskt ifrågasättas.

Den logiken har de som förtjänat på Fortums optionsmodell aktivt, ibland till och med aggressivt, försvarat. De har bara följt gällande regler och därför är det de som skapat reglerna som ska kritiseras. Inte de som har följt dem.

Det ansvarsspåret försvinner snabbt i en djungel av politiska och operativa beslut och i den täta dimma som så ofta lägger sig över det alltid lika undflyende politiska ansvaret. Det gäller både de fattade besluten och ansvarat för övervakningen av att besluten verkligen följs och verkställs som avsikten med dem var.
Kort och förenklat sagt förefaller ingen ha varit på plats då det gick snett. Det skedde just innan ”jag” kom eller strax efter att ”jag” hade gått.Fokus i detta resonemang ligger dock på om det finns ett ansvar för hur man handlar också bortom juridiken och alla formella beslut. Därför är det i detta sammanhang mindre intressant vem som stått för besluten.

Den intressanta frågan är, komprimerat sagt, om det alltid räcker med att hänvisa till att man bara följt gällande regler, följt order.

I ett historiskt perspektiv är svaret klar och givet nej.
Oberoende av vad som enligt gällande lag är juridiskt rätt att göra har det alltid funnits och finns också nu moraliska gränser som inte nödvändigtvis sammanfaller med de juridiska i förhållandet ett till ett.
Att det i ett land är juridiskt rätt att spärra in politiska oliktänkare gör det inte rätt att göra så. Att det i ett land är juridiskt rätt att utan rättegång hålla vem som helst inspärrade misstänkt för terrorism gör det inte moraliskt rätt att göra så.

Det finns alltså en gräns mellan det som är juridiskt rätt att göra och det som moralen kräver av oss. Därför får den moraliska dimensionen varken glömmas, aktivt åsidosättas eller gömmas bakom lagar och paragrafer.
Oberoende av vad de säger har vi alla ett moraliskt ansvar för vad vi gör. Det gäller mig, det gäller dig, det gäller oss alla. Också de som lyfter optioner.

Å andra sidan är det inte endast de som lyfter optioner som har ett moraliskt ansvar. Det har också de som skapar modellerna och besluter om dem. Modellerna och besluten formas och fattas dessutom i ett klimat som vi alla är med om att påverka.
Att till exempel Fortums optionsprogram ser ut som det ser ut och omsatts som det har omsatts är det sammanlagda resultatet av en samhällsutveckling som vi alla har bidraget till.

I den allmänna, ibland direkt ivriga bekännelsen av andras synder har vi alla orsak att se oss i spegeln och fråga på vilket sätt vi med våra val har bidragit och bidrar till att system som främjar egoism och själviskhet blir mer eller mindre naturliga inslag i våra liv.
Ibland till och med så naturliga att de inte ens ifrågasätts.

Stig Kankkonen



Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

nalle öhman. Björn ”Nalle” Öhman, kyrkoherde i Åbo svenska församling, har blivit vald till nya prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 26.1.2015 kl. 10:25

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41