Frälsningsarmén öppnar nytt museum

Kultur. Se bilder!
8.4.2009 kl. 00:00

Ida Sundberg

Ida Sundberg

De nya muséet ligger på Mikaelsgatan.

Ida Sundberg

Frälsningsarméns vapen uppvisades första gången år 1878. Vapnet symboliserar kristna värden, Blod och eld (1. Joh.1:7).

Ida Sundberg

Barn i söndagskolan har tillverkat ett pappersornament.

Ida Sundberg

Soppskålen har matat många hungriga själar.

Ida Sundberg

Uniformens grundtanke var från början att göra alla likvärdiga.

Ida Sundberg

Huvudbonaden har ändrat utseende under årens lopp.

Ida Sundberg

Tidigare har trumpetorkestrar spelat en betydande roll i att fånga människors uppmärksamhet på gatan.

Ida Sundberg

Ida Sundberg

Nuförtiden är det vanligare att man hör sånggrupper och band uppträda i Frälsningsarméns avdelningar.

Ida Sundberg

Frälsningsarmén har litat på människors välvilja under dess långa historia.

Ida Sundberg

Guiden Sirkka Paukku presenterar muséet.

Ida Sundberg

Ida Sundberg

Uniformen signalerar ordlöst om vad dess bärare står för.

Ida Sundberg

Frivillig arbetskraft behövs. Marketta Grönman (vänster), Eira Henrikson (mitten) och Sinikka Leitsamo (höger) hjälper till med muséet.

Frälsningsarméns museum har öppnat i nya utrymmen på Mikaelsgatan. Museet, som tidigare låg på Nylandsgatan, skildrar olika skeden i organisationens snart 120-åriga historia i Finland.

Utställningen, som omfattar drygt tusen föremål, har ställts upp av frivilliga. Bland föremålen finns ett par glasögon, som William Booth, grundaren av Frälsningsarmén, glömde efter sig då han besökte Finland år 1909. Även en botbänk, soppgryta, samling av olika instrument, ett reseharmonium samt dokument och bilder av historiskt intresse finns att se.

Ett av organisationens motton, ”Hjärtat till Gud - räck handen till människan”, beskriver utställningen i stora drag: både den andliga och sociala dimensionen i Frälsningsarméns arbete kommer fram tydligt.

Förutom det historiska ger museet en inblick i Frälsningsarméns dagsläge: som guide fungerar en major och i lokalen finns ett kafferum där man kan prata med volontärer. Museet har öppet på tisdagar och lördagar. Guideturer för skol- och andra grupper ordnas även andra dagar.

Ida Jungner



Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet firar sin missionsfest tillsammans med Pernå svenska församling i juni. 6.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Helsingfors kyrkliga samfällighets reklamkampanj Tro, hopp & kärlek har belönats med flera pris i Vuoden huiput 2007, den viktigaste tävlingen inom marknadsföring och grafisk design i landet. 4.4.2008 kl. 00:00

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25