Skärtorsdagen populär helgdag

Kyrka. Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i kyrkoårets påsktid. Bottiden som började på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.
9.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

Skärtorsdagen är en av kyrkoårets höjdpunkter.

Beredelsetiden för påsken omfattar 40 vardagar av fastetid. Förebilden är Jesus fasta i ödemarken.

– Den i Finland så bekanta traditionen med aktpredikningar har fått nya former och fastetidens uttryck har förändrats. Församlingarna firar fastetiden på varierande sätt – man har tagit med dramer, aktivt deltagande, korsvandringar. I några församlingar har man till och med berett sig att möta döden genom att ordna verkstäder där man gör en egen askurna, säger tf ecklesiastikrådet Kai Vahtola, chef för kyrkans gudstjänstliv och musik.

Fastetidens teman är ånger, sinnesändring och viljan att uppfylla Guds vilja. Att ändra på sina matvanor och leva enklare kan vara ett stöd för fastan.

Populär kyrkdag

Skärtorsdagen är den fjärde populäraste kyrkobesöksdagen enligt gudstjänststatistiken. På skärtorsdagen går ca 130 000 personer i kyrkan.

– Skärtorsdagen berättar något om finländarnas religiositet. Vi lyfter fram tjänande och gemenskap. På skärtorsdagen minns vi hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden, berättar Kai Vahtola.

Skärtorsdagen är berättelsen om Jesus och hans lärjungars gemensamma måltid. Det nya förbundets måltid blev till. Vi talar om minnet av Jesus död och syndernas förlåtelse, å andra sidan också om glädje och tacksamhet över skapelsen. På skärtorsdagen väntar vi på den himmelska festen.

– Att tjäna sin medmänniska och betydelsen av det gemensamma betonas på skärtorsdagen. Vi går mot Kristi lidandes väg men får nya vägvisare. Ofta talar vi om lidandets betydelse. Vårt lidande kan ändå inte direkt jämföras med Kristi lidande.

Kai Vahtola funderar att Kristi lidande ändå har sin egen betydelse. Det mänskliga lidandet kan nödvändigtvis inte jämföras med vad Kristi försonande lidande sist och slutligen innebär.

När vi lever i en tid av ekonomisk recession finns det orsak att se som lider nära in på oss.

KT



emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

slef. SLEF:s styrelse har utnämnt en ny ledare för verksamheten i Finland. Också ungdomsverksamheten får en ny ansvarig. 21.6.2016 kl. 13:00

Borgå stift. Domkapitlet i Borgå stift valde ny sekreterare för församlingsdiakoni. I augusti väljs prästassessorer till domkapitlet. 20.6.2016 kl. 16:17

Helsingfors. Kyrkoherden på Drumsö fick Helsingforsmedaljen som erkännande för arbetet med asylsökande. 20.6.2016 kl. 16:39

berghlls frsamling. 78 personer sökte en tjänst i Berghälls finska församling. Det ekonomiska läget är en orsak till rusningen. 20.6.2016 kl. 16:27

slef. Evangeliföreningens årsfest blir den första svenskspråkiga samlingen i Lutherkyrkan på mer än trettio år. 17.6.2016 kl. 16:04

musik. Nu introduceras ett nytt koncept i Borgå stift: musikutbildningsdagar. Här förenas proffs och amatörer i ett samarbete som ska inspirera till nya vindar i musiklivet ute i församlingarna. 16.6.2016 kl. 11:19

laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjra. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

stnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00