Evig säkerhet i osäker tid

Ledare. Det har knappast undgått någon att vi lever i oroliga tider, inte minst ekonomiskt. För en tid sedan var allt mer eller mindre ”business as usual”, alltså affärer som vanligt. 8.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

I dag förefaller ingen veta vad som egentligen har skett, sker eller kommer att ske. Det enda alla förefaller vara överens om är att allt är osäkert och att ingen med en någorlunda bestämdhet kan säga när vi kan tänkas få fastare mark under fötterna.

Och det förstärker den oro och osäkerhet som redan finns.

Men det är inte endast på den ekonomiska sidan utvecklingen skapar oro. Nyheterna om vad som sker med miljön gör det också, liksom nyheter om dödsskjutningar än i skolor, än på åldringshem.

Och inte blir vi tryggare av nyheter om hur utvecklingsstörda berövas sin rätt till upplivning på samma villkor som alla andra. Vem står näst i tur? Kanske åldringar som inte längre ”gör rätt för sig” eller som i vilket fall som helst ändå inte lever länge till?

Har vi kanske orsak att börja känna oro också för att inställningen till människans okränkbara värde håller på att naggas i kanterna?

Man behöver inte vara speciellt religiös, men nog ha lite bibelkännedom, för att komma att tänka på vad som sägs om att folken ska ”gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människorna ska ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skakas”.

Det är lätt att föreställa sig den känsla av hjälplöshet och vanmakt som ligger i den beskrivningen. Allt omkring är i uppror och det är ingenting människan egentligen kan göra. Ingenting annat än vänta på hur det hela ska utvecklas och vad det sist och slutligen ska leda till.

Det ställe i Bibeln som citatet ovan är hämtat från lämnar oss ändå inte i rådlöshet och ovisshet. Fortsättningen lyder nämligen: ”Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning”.

Budskapet är enkelt och det är att också om osäkerheten är stor och vi känner oss rådlösa får vi vara övertygade om att allt är i Guds hand och att det sist och slutligen är Han som avgör hur det blir. Både med världen och med oss var och en.

Jesu lidande, död och uppståndelse vittnar om Guds allmakt och om Guds avsikt med sin skapelse och med oss.
Jesus led, dog och uppstod för att vi ska få leva. Leva här utan att behöva gripas av ångest och stå rådlösa. Leva i evighet tillsammans med Honom.

Så är det oberoende av vad som händer omkring oss. Vi kan tack vare det som Gud har gjort känna oss trygga och säkra.

Det är naturligtvis inte det samma som att bli slöa, slappa och likgiltiga för vad som händer omkring oss, med vår natur och med våra medmänniskor. Vi har vårt ansvar som förvaltare av Guds skapelse.

Men det yttersta ansvaret tar Gud på sig. Vi har därför evig säkerhet i en osäker tid. Oberoende av ekonomi, konjunkturer, miljöförstöring, våld eller annat elände.

Vi kan, som en följd av långfredagens lidande och påskmorgonens uppståndelse, lyfta våra huvuden.

Många av oss har kanske svårt att tro Bibelns klara budskap att vi, trots allt det oroväckande och ångestfyllda omkring oss, kan vara fria, glada och trygga.

Av någon anledning fastnar vi så lätt i långfredagens mörker att det blir svårt att gå vidare mot påskdagens ljus.

Det är så lätt att instämma i ve-ropen vid Jesu kors och lätt att ropa ve över – som det heter – världens gång. Men det är så svårt att instämma i jublet att Kristus sannerligen är uppstånden.

Ändå är det just uppståndelsen och budskapet att allt är fullbordat och att den som låter sig frälsas blir frälst som vi kristna är kallade att föra vidare. Inte i en värld som motsvarar alla våra fromma, goda förhoppningar, utan i en värld som är just som den är.

Vår uppgift är att förkunna att Gud själv ger oss en framtid och ett hopp.

Stig Kankkonen



påven. Registrerat partnerskap inte omöjligt i katolska kyrkan Påven Franciskus har i en intervju låtit förstå att katolska kyrkan kan komma att erkänna någon form av registrerat partnerskap i framtiden, skriver Dagen. 7.3.2014 kl. 14:46

Han är författare, programledare, bloggande fotbollsfantast och känd kristen krönikör i Sverige. – För att få in min första krönika om tro i Expressen krävdes det en hel del övertalning, berättar Marcus Birro. Nu har han gett ut ett eget evangelium. 6.3.2014 kl. 09:00

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

sexuella minoriteter. Nytt nätverk för förföljda Ett interreligiöst nätverk för personer av olika kön, sexuella inriktningar, identiteter och uttrycksformer grundades i Sydafrika i januari (GIN-SSOGIE). 5.3.2014 kl. 08:59

Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49

romeo kabwe. För Romeo Kabwe är varje kund en medmänniska som ska bemötas med respekt och kärlek. Tolv år gammal tvingades han fly undan kriget, ensam och utan sin familj. Det var ett extremt hårt sätt att lära sig värdesätta de människor vi har omkring oss. 27.2.2014 kl. 00:00

Kyrkpressen. May Wikström, chefredaktör för Kyrkpressen, hälsar alla med intresse för Svenskfinland, kyrka och samarbete välkomna till ett öppet rådslag i Tammerfors. 26.2.2014 kl. 13:45

hemlösa. Under sportlovsveckan i södra Finland fick trettio hemlösa personer bo i privata hem. Initiativtagaren till projektet Toisenlainen hiiihtoloma (Ett annorlunda sportlov) är Marjaana Toiviainen. 24.2.2014 kl. 12:30

I dag på askonsdagen inleds fastan. På webbsidan ekopaasto.fi kan du hämta inspiration för att ekofasta. 5.3.2014 kl. 00:00

I ett inlägg på Facebook argumenterar biskop Björn Vikström för att kyrkan kunde ge ifrån sig vigselrätten ifall äktenskapslagstiftningen ändras till att omfatta även samkönade par. 21.2.2014 kl. 10:31

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35