Den Stora veckans budskap

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand skriver i sin påskhälsning om den Stora veckans budskap. 6.4.2009 kl. 00:00

Daniel Iman

I vår lutherska tradition talar vi om Stilla veckan när vi avser denvecka under vilken vi följer Jesus på hans sista färd från Getsemanetill Golgata och påskmorgonens triumf. I äldre tider talade man om Dymmelveckan eftersom kyrkklockornas kläppar ersattes av träkläppar för att ge en dovare och mer stillsam ton. Inom den ortodoxa kyrkan kallar man veckan Stora veckan eftersom den innehåller de centrala händelsernai vår kristna tro. Vilket är då Stora veckans budskap?

Kristus lider med alla dem som lider. En religion eller livsåskådning som blundar för lidandet, som möter oss överallt och i de mest skiftandeformer är inte trovärdig. Om Gud skulle förhålla sig likgiltig tilllidandet, skulle det vara omöjligt att tro på honom som kärleken. Nu delar han vårt lidande i Kristus ända in i övergivenhetens, tortyrensoch dödskampens kval.

Kristus lider för att vi skall lida med alla dem som lider. En vecka under året påminns vi på ett alldeles speciellt sätt om vårt ansvar förvår lidande medmänniska, på nära håll och långt borta. Vi kallas attdela det lidandet genom att lyssna till dem som drabbas, genom att besöka dem eller genom att stöda dem ekonomiskt. En hungrande människamindre betyder en broder mer.

Kristus lider i vårt ställe. Det ställföreträdande lidandet är den kristna trons djupaste hemlighet. ”Han fullgjorde vad vi borde och blevvår rättfärdighet” sjunger vi i en gammal latinsk hymn från 600-talet.Kristi ställföreträdande lidande är hans största gåva till oss. Mitt i vår ofullkomlighet, våra försummelser och felsteg kan vifrimodigt närma oss Gud förvissade om att synderna är förlåtna och vi ärhans älskade barn.

Och slutligen: Kristus lider, dör och uppstår för att vi skall få leva före evigt. Isarna ger vika för ystra vårbäckar, påskliljor tränger framur jordens sköte, hela naturen väcks till liv efter köld och död. Varförskulle vi mänskor representera något undantag? Det är samma Skaparebakom naturens under och det liv vi har fått.

Det eviga livet kommer till oss som en gåva redan här och nu. Det fyller oss med glädje, tillförsikt och framtidstro. Vi får uppleva hur ljusetfördriver mörkret, sorgen förbyts i glädje och dödens makt görs omintet. Ingen dag är lik påskdagen som förebådar den uppståndelsens dag som vi i tron på Kristus är på väg emot. I tron och hoppet hälsar vi ijubel redan nu dagen då lidandet upphör, döden är besegrad och kärlekenskall råda för evigt.

Gustav Björkstrand



Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00