Det ganska omöjliga valet

Ledare. I detta nu har valmansföreningar för Björn Vikström, Juanita Fagerholm-Urch och Sixten Ekstrand nominerat sina respektive kandidater i biskopsvalet. Med största sannolikhet kommer ytterligare någon eller några valmansföreningar att bildas och nominera sina kandidater. 2.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Direktör Bror Träskbacka och goodwillambassadör Johan Candelin har meddelat att de inte står till förfogande. Av de namn som ytterligare huvudsakligen har nämnts inväntas besked i en eller annan form av (i bokstavsordning) Henrik Perret, Rolf Steffansson och Bo-Göran Åstrand.

Nomineringarna ska vara klara den 6 maj, vilket gör att det ännu finns gott om tid dels för de nämnda att ge besked, dels för helt nya, mer eller mindre överraskande, namn. Vad de personer som nämnts beträffar torde Perret och Åstrand vara föremål för det största intresset. Bägge deltog i senaste val och för bägge torde resultatet ha varit en överraskning. Överraskningen var positiv för Perret, som tog sig till andra valomgången.

För Åstrand måste överraskningen ha varit negativ. Trots en begynnelsedrive som många trodde skulle placera honom på biskopsstolen kom han inte till slutomgången.

Börjar man spekulera kring de namn som redan är klara, kring namn som väntas bli klara och eventuella nya namn blir variablerna så många att det är lättare än lätt att hamna in på snart sagt vilka sidospår som helst.
För alla, inte minst för elektorerna, torde det i detta skede därför vara klokt att fråga sig vilka faktorer man själv anser vara avgörande – och i vilken ordning – för vem man vill se som biskop.

Tänkbara faktorer är kön, ålder, teologisk grundsyn, församlingserfarenhet, akademiska meriter, administrativ förmåga, utstrålning, förmåga att uttala sig i tal och skrift, språkkunskaper …
Listan kan göras nästan hur lång som helst.

Även om personliga preferenser självfallet får påverka och påverkar vilken kandidat man stannar för torde de flesta kunna vara överens om att bedömningarna bör göras med beaktande av den uppgift som väntar.
Också till den delen är variablerna många. Biskopen kan ju förväntas vara en karismatisk andlig ledare och förkunnare, en gudabenådad själasörjare och administratör, en strateg och taktiker, en förmedlare med förmåga att ena många viljor men med en stark egen vilja, övertygelse och integritet.

Allt paketerat på ett sätt som i massmedierna väcker förtroende, sympati och empati för kyrkan och det kyrkliga.

Någon kandidat som fyller alla de krav som kan och till och med bör ställas på en biskop finns inte. Inte heller existerar den elektor som kan ta alla nödvändiga faktorer och aspekter i beaktande i sitt val.

Samma gäller de åsikter och uppfattningar som kandidaterna står för. Alla kan inte acceptera allt och därför kan ingen kandidat presentera ett program som tilltalar alla. Därför är det säkert bra att för sig själv göra klart vilka åsikter och uppfattningar som är primära och vilka som är sekundära.

De kandidater som presenterat sig uppvisar till denna del skillnader och också här kan man därför tala om att konturerna börjar klarna.

Med tanke på allt detta och en hel del därtill kan man konstatera att det finns orsak att gå till val med stor ödmjukhet, som kan undgå att förvandlas till modlöshet endast av vetskapen att allt är möjligt för Gud.

Detta gör dock inte att vi fråntas vårt ansvar. Därför bör vi så gott och grundligt vi kan ventilera och diskutera det stundande biskopsvalet. Det är ett viktigt val för Borgå stift, för helhetskyrkan och för Svenskfinland.

Stig Kankkonen



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00