Större klimatansvar behövs

Samhälle. Finland borde delta avsevärt mycket mer i bekämpningen av klimatförändringen än de nuvarande EU-direktiven stipulerar, säger en rapport från Kyrkans Utlandshjälp. 25.3.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020.

I rapporten om klimat och rättvisa förutsätts att Finland sänker sina utsläpp med det tredubbla innan 2020. Finlands andel av de globala kostnaderna till följd av klimatförändringen kan stiga till nära 3 miljarder dollar.

Greenhouse Development Rights (GDR) är en modell för klimat och rättvisa enligt vilken man beräknar staternas förmåga att betala för samt ta ansvar för de utsläpp som ägt rum efter 1990. Modellen beräknar i vilken utsträckning staternas bör delta i klimattalkot och minska sina egna utsläpp och följa internationella direktiv, samt finansiera anpassning till klimatförändringen och en renare utveckling.

Nuvarande löften fullständigt otrillräckliga

Enligt rapporten är industriländernas nuvarande löften fullständigt otillräckliga för att man ska uppnå målen i FN:s klimatavtal. Utgångspunkten för modellen är att hålla temperaturstegringen under två grader det här århundradet i jämförelse med förindustriell tid.

Finlands andel i att bekämpa klimatförändringen är enligt modellen 0,30 procent år 2020. Det betyder en utgift på 2,8 miljarder dollar för Finland, såvida kostnaderna utgör en procent av den globala totalproduktionen 2020.

Måste minska med 60 procent

Inom EU har Finland nu förbundit sig till att minska sina utsläpp med 20 procent innan 2020. Enligt GDR-modellen borde Finland minska utsläppen med 60 procent, om man inkluderar de egna utsläppsminskningarna samt stödet för utsläppsminskningarna i utvecklingsländerna. En av premisserna i modellen är att utvecklingsländerna måste få en chans att utveckla sin ekonomi och produktion, och att de länder som bär störst ansvar för klimatförändringen också tar störst ansvaret för att bekämpa den. Modellen är ett förslag på hur man kan konkretisera och förverkliga principen i FN:s klimatkonvention om ländernas ”gemensamma men olikartade ansvar”

Modellen utvecklades ursprungligen inom projektet EcoEquity vid Institutet Earth Island, Stockholms miljöinstitut, Christian Aid och Heinrich Böll Stiftelsen. Den finländska rapporten har beställts av Kyrkans Utlandshjälp.

Nedräkning till Köpenhamn

I samband med att rapporten publiceras inleds Kyrkans Utlandshjälps kampanj Countdown to Copenhagen, som redan pågår i flera europeiska länder. Kyrkans Utlandshjälp vill tillsammans med sina systerorganisationer jobba för ett mer solidariskt klimatavtal.

Under kampanjen Countdown to Copenhagen kräver man att industriländerna tar sitt ansvar för bekämpningen av klimatförändringen samt deltar i de globala kostnader som uppstår på grund av klimatförändringen.

KP



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00