Kyrkans väg i samhället

Ledare. Det som nästan kan kallas en ödesgemenskap mellan samhället och kyrkan visade sig bli ett centralt tema då kyrkans nu och framtid diskuterades under Kyrkans forskningscentrals jubileumsseminarium i Tammerfors. 19.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Temat aktualiserades redan i ärkebiskop Jukka Paarmas öppningsanförande. Det fördes därefter vidare på olika sätt, bland annat av Harri Melin, professor i sociologi vid Tammerfors universitet och i en panel, som reflekterade över temat ”Kyrkans framtid”.

Att döma av det som sades under seminariet förefaller det råda en stor enighet om det som sker i samhället i stort påverkar utvecklingen i kyrkan. Paarma uttryckte detta bland annat genom att hänvisa till det allmänna andliga klimatets betydelse och Melin konstaterade att människor närmar sig religiositeten via de värden som råder i samhället.

Men hur är det om man svänger på steken? Om man alltså i stället för att se på samhällsutvecklingens betydelse för kyrkan i dag ser på kyrkans betydelse för dagens samhällsutveckling. Hur ser det då ut?

Det faktum att denna fråga inte över huvud taget ventilerades i Tammerfors, liksom att den mycket sällan också annars är föremål för något större intresse, visar att den måste ställas.

Ur en kyrklig synvinkel måste det anses vara olyckligt om kyrkan, som i grunden är dess medlemmar, inte aktivt är med och påverkar den samhällsutveckling som i sin tur påverkar den. I praktiken skulle det ju innebära att den kyrkliga utvecklingen i hög grad överlämnas i händerna på andra aktörer.

I och för sig låter detta kanske mera dramatiskt än det i praktiken är. Över 80 procent av finländarna hör till kyrkan och det är rimligt att anta att åtminstone i stort sett samma procenttal gäller för dem som fattar besluten som formar samhället.

I denna mening är kyrkan alltså representerad via sina medlemmar. Trots det torde de flesta kunna vara överens om att det kristna budskapets samhälleliga dimensioner – som till exempel kärleken till nästan och solidaritet med fattiga och utslagna – inte på ett självklart eller avgörande sätt formar samhällsutvecklingen.

Och knappast finns det många som tror att politiska eller ekonomiska beslut föregås av grundliga överväganden om vilka kristna värden som styr besluten.

I denna mening måste kyrkan fråga sig, inte om utan hur den på lämpliga sätt effektivare kunde, inte styra utan ge sitt bidrag till samhällsutvecklingen.

Den undersökning som professor Melin presenterade under seminariet i Tammerfors visar att finländarna klart säger nej till att religiösa ledare påverkar politiken. 68 procent anser att religiösa ledare inte ska försöka påverka regeringens beslut och nästan 80 procent att de inte ska försöka påverka hur människor röstar.

Siffrorna kan säkert tolkas på olika sätt. Att tolka dem som annat än ett nej till direkt sammankoppling av religion och politik kräver dock en argumentationsakrobatik som skulle slå knut på den som försökte sig på en sådan tolkning.

Eftersom den allmänna opinionen i denna fråga dessutom är i överensstämmelse med kyrkans syn på och uppfattning om förhållandet mellan det andliga och det världsliga kan frågan om en direkt kyrklig inblandning i praktisk politik få vila i frid.

Därmed är inte frågan om kyrkans samhällspolitiska roll avklarad.

Att religiösa ledare inte bör påverka regeringens beslut eller hur folk röstar är inte det samma som att säga att personer som är aktiva inom kyrkan ska leva i politiskt celibat. Det som sägs är att sådana personer inte ska blanda samman rollerna som religiösa ledare och som politiska påverkare.

Förenklat sagt: de ska inte göra religion av politiken och inte politik av religionen.

Vad kan alltså kyrkan, dess ledare och enskilda kyrkligt aktiva göra för att påverka den samhälleliga utvecklingen?

Svaret är att de kan göra det samma som alla andra som vill påverka gör. De kan aktivera sig på olika plan och på olika sätt. Bis-kopar, präster och lekmän kan, var för sig eller kollektivt, aktivt och synligt komma med påminnelser om den kristna människosynen och vad den säger om hur vi ska behandla varandra.

Kyrkan kan inte dra sig ur detta ansvar. Den är en del av samhället. Den lever i världen även om den inte är av världen. Det kan knappast betyda annat än att den också har en uppgift att påverka det som sker i värden.

Stig Kankkonen



homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40