Det enkla dubbla budskapet

Ledare. Regeringens ensidiga beslut att i etapper höja pensionsåldern ledde till en öppen och ovanligt allvarlig konflikt med arbetstagarorganisationerna.
12.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Vilka lärdomar regeringen drar av de kraftiga reaktionerna återstår att se. Det man däremot vet redan nu är att vi inte lever i ett samhälle där regeringen gör som den vill. Men vi lever inte heller i ett samhälle där arbetsmarknadsorganisationerna mer eller mindre dikterar vilka beslut riksdag och regering måste fatta. I bästa fall leder det som nu skett till att alla parter inser sitt beroende av varandra och av förtroendefullt samarbete.

Pensionsbeslutet har också andra dimensioner än rent arbetsmarknads- och pensionspolitiska. En dimension ges relief av de praktiskt taget dagliga nyheterna om direkt eller indirekt åldersrelaterade saneringar. Nyheter som står i uppenbar konflikt med beslutet om höjd pensionsålder. Där regeringen säger att arbetstagare borde arbeta längre är många arbetsgivares budskap att äldre, gamla, åldrande – vad man nu vill kalla dem – borde ha förstånd att dra sig tillbaka. Eller åtminstone att visa stor förståelse för att uppsägningarna börjar verkställas från deras ända.

På det praktiska planet vittnar den här konflikten i budskap om att regeringen har sin agenda och arbetsgivarna har sin. Eftersom regeringen knappast – trots en synbarligen mycket stor självmedvetenhet – kan tvinga arbetsgivarna att frångå sitt sätt att tänka blir det ännu svårare att inse det positiva och konstruktiva med pensionsbeslutet. Visserligen kan pensioneringarna senareläggas, men om arbete inte erbjuds enligt samma modell blir det hela minst sagt obalanserat.

Det dubbla budskap som dels regeringen, dels arbetsgivarna står för har också en allvarlig, principiell dimension. Och till den delen är det dubbla budskapet mycket enkelt: människan ses som ett röstförsett verktyg. (Beteckningen röstförsett verktyg – instrumentum vocale – användes som beteckning för antikens slavar.)

Det som motiverar den bedömningen är att både regeringen och arbetstagarna ser på människan ur ett ensidigt och dessutom förvrängt produktions- och konsumtionsperspektiv. Inte ens ur det perspektivet kan det ju vara så att äldre a priori alltid är sämre och yngre alltid bättre.

Tyvärr är det inte endast i pensionssammanhang som dagens ”instrumentaliserade” människosyn ger olyckliga utslag. Den rapport som nyligen publicerades om tragedin i Jokela visar att en orsak till den var att gärningsmannen inte fått en mänsklig utan mera en teknisk, ”maskinserviceaktiv” hjälp.

Den yngling som stod för dådet hade helt enkelt inte fått vård. Hans problem möttes med recept på psykmediciner. Folkpensionsanstaltens statistik visar att samma ”recept” används allt oftare och att de ungas problem allt oftare åtgärdas med psykmediciner.

Mediciner i all ära. Det är bra att de finns, det är bra att de ordineras och det är bra att de används. Men det är inte bra om mediciner används som substitut för mänskliga relationer och för empati. Det är kort sagt inte bra om mediciner används som ett sätt att kvittera det ansvar vi som individer och som kollektiv har för varandra.

Men har det inte lite blivit så? Och kan inte utvecklingen i den riktningen ses som en konsekvens av att människan ses som ett instrument, en maskin, som ska servas för att kunna producera och som kan kasseras då den inte fungerar? Är det kanske också så att kasseringarna sker allt tidigare och allt lättare? Summa summarum: människan förefaller i allt högre grad ha blivit ett instrument som bedöms ur ett användarperspektiv. För kyrkan, för församlingarna och för alla som vill försvara en kristen människosyn är detta en enorm utmaning.

Stig Kankkonen



KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17