Spara och bespara

Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

På senaste biskopsmöte betonade han bland annat vikten av att samhällets grund- och stödstrukturer är i ordning. Och i samband med en gemensam rådplägning för representanter för näringslivet, socialsektorn och kyrkan framhöll Paarma betydelsen av individuella familje- och människorelationer då ekonomin sviktar.

Hur man tänker och hur det ser ut på gräsrotsnivå fanns det exempel på i senaste nummer av Kyrkpressen. Exemplet kom från Esse, där församlingen ägnat och ägnar tid och krafter åt att skapa vad som kunde kallas framförhållande diakoni. Alltså en diakoni som söker upp och erbjuder hjälper innan hjälpbehovet kanske blivit akut.

Församlingen planerar hur den kan agera innan den måste reagera. Detta i alla fall utan att vara påflugen. Som diakonissan Marianne Sandström uttrycker det: Initiativet måste komma från de berörda själva.

Sammantaget säger ärkebiskopen och diakonissan att det gäller att se till att de funktioner som ska vara till stöd och hjälp i svåra tider är uppdaterade så, att de verkligen kan användas.

Denna kyrkliga betoning kan utan svårigheter föras över på hela samhället. Om hjälpinsatser inte kan produceras och distribueras i tid till dem som behöver dem fördjupas gamla problem och nya skapas.
Då kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund, uppmanar församlingens förtroendevalda att inte dra in på diakonin är han därför ute i ett mycket angeläget ärende.

Allmänt taget får man hoppas att de kyrkliga betoningarna, från ärkebiskop Paarma till diakonissan Söderström och kyrkoherde Granlund, samt många andra tas ad notam också då staten och kommunerna fattar sina sparbeslut.

Det är dock mera sannolikt än osannolikt att detta förblir en from förhoppning. Det som tyvärr ofta sker är att sådana som redan har det svårt får det ännu svårare. Och kanske ännu oftare: de som är på väg att få det svårt inte får den hjälp som de skulle behöva för att klara sig.

Det tragiska är att sparåtgärder som drabbar dem som behöver stöd är till skada både för dem som drabbas och för alla andra. Det därför att sådana sparåtgärder bli dyra på sikt.

Personer med fysiska och psykiska problem börjar inte må bättre av att de inte får den vård de behöver. Personer i behov av bostäder eller social omsorg far ännu mera illa av att de inte blir hjälpta och därmed blir det allt dyrare att ta hand om dem senare.

För att inte tala om alla negativa konsekvenser, ekonomiska och andra, av sämre eller helt uteblivna preventiva åtgärder.

Vi måste helt enkelt besparas kortsiktiga sparåtgärder som helt klart drabbar såväl enskilt som kollektivt.
Det förefaller bli allt viktigare att kyrkan och församlingarna går i spetsen för en förhoppningsvis allt bredare opinion till försvar för de utsatta. Också och inte minst just i spartider.

Det är med glädje man kan notera att så faktiskt också förefaller vara fallet.

Stig Kankkonen



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22