Teologiska fakulteten behövs

Ledare. Teologiska fakultetens dekanus Ingvar Dahlbacka och biskop Gustav Björkstrand kommenterade i Kyrkpressen nr 8 förslaget att grunda tre vetenskapssektorer och ett antal kunskapsområden vid Åbo Akademi. 26.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Förslaget förklaras i dagens tidning av rektor Jorma Mattinen.

Där Dahlbacka och Björkstrand ser latenta faror för den teologiska utbildningen ser Mattinen huvudsakligen en administrativ reform som inte gäller forskningen och undervisningen.

Praktiskt taget all erfarenhet visar att administrativa, byråkratiska, reformer direkt eller indirekt har betydelse också för det innehållsliga. I det aktuella fallet alltså också för forskning och undervisning.

Därför vore det av största betydelse att detta erkänns av alla och att reformen går vidare så att man samtidigt med de administrativa bedömningarna också gör grundliga bedömningar av den administrativa reformens konsekvenser för det innehållsliga.

I fråga om TF finns det i princip två sätt att se på fakulteten. Det ena är att de flesta – kanske alla – ämnen som samlats under fakultetens tak och mellan dess väggar kan och bör delas upp på andra fakulteter. Det andra är att hävda att ämnena tillsammans bildar en enhet och helhet och att den helheten inte kan delas upp om man vill hålla fast vid en fullödig teologisk forskning och utbildning. Kort sagt är det fråga om att se fakulteten antingen som en lös sammansättning av åtskiljbara element eller som en struktur där de olika elementen är helt beroende av varandra. I det förra fallet anses delarna fungera också var för sig. I den senare ses de som helt beroende av varandra.

En viktig fråga är vem eller vilka som ska ges rätten att göra bedömningarna för teologins och TF:s del. Ges den rätten åt någon som ser på verkligheten med en administratörs ögon? Eller ges den åt någon som ser på verkligheten med utgångspunkt och mål i forskningen och undervisningen samt i hurdana teologer kyrkan och samhället i stort är betjänta av?

För kyrkan och konkret för Borgå stift har svaret på frågan stor betydelse. I sämsta fall kan det ju faktiskt gå så att den utbildning som ges inte motsvarar de krav som biskopsmötet för kyrkans del slagit fast som förutsättning för prästvigning. Och då står bland annat Borgå stift inför stora problem. I lite bättre fall kan det gå så att utbildningen formellt klarar ribban, men att nivån på den sammanlagda teologiska forskningen och undervisningen sjunker. I praktiken innebär det med till visshet gränsande sannolikhet dels att intresset för teologi avtar, dels att uppskattningen av teologer minskar.

Till de frågor som de som fattar beslut om reformen övertygande måste kunna besvara hör vilka fördelar och nackdelar en eventuell splittring av teologiska fakulteten leder till. Sedan gäller det att väga och bedöma för- och nackdelarna.

Och allt bör göras inte endast administrativt utan också och inte minst med tanke på den fortsatta teologiska forskningen och undervisningen.

Lösningar som eventuellt kan ge administrativa plus kan visa sig resultera i långa minus då de omsätts i den verklighet som bland annat också teologiska fakulteten har i uppgift att tjäna. Och det kan bli dyrt. Också för Åbo Akademi.

Stig Kankkonen



FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17