Diakoniämbetet inom räckhåll

Kyrka.

Ungdomsarbetsledare, barnarbetsledare, diakoner och kantorer kan i framtiden vigas till ett eget kyrkligt ämbete.

17.2.2009 kl. 00:00

sxc-stock

Tidigare har biskoparna varit mera skeptiska och hänvisat till kantorskårens tudelade inställning. Alla kyrkomusiker har inte varit tilltalade av att bli vigda till diakoner.

Biskoparna flyttade sina positioner vid förra veckans biskopsmöte. Tio års diskussion kan bli ett beslut om diakoniämbetet under denna kyrkomötesperiod.

– Diakoni och fostran ses som lika värdefulla delar av kyrkans uppdrag som förkunnelsen, förklarar branschsekreterare Pia Kummel-Myrskog på KCSA reformens princip. Det nya diakoniämbetet står jämsides med prästämbetet men har separata uppgifter.

Själva uppdelningen av kyrkans ämbete i biskopar, präster och diakoner har diskuterats i tio år och det senaste betänkandet är kyrkmötets fjärde. Biskopsmötets utlåtande är förvånansvärt positivt, menar borgåkantorn och fackordföranden Mikael Helenelund. Från att tidigare ha bromsat reformen har biskoparna nu flyttat sina positioner och verkar att gå in för att förverkliga den.

– Nu säger biskoparna att den teologiska grunden för reformen håller och att det inte finns några hinder för att också kantorerna skulle ingå i det nya ämbetet. 

Kantorsbeteckningen kvar

Biskoparna förordar att diakoner, ungdomsarbetsledare och barnarbetsledare vigs till ett gemensamt diakoniämbete, där också kantorerna kunde ingå. Däremot vill biskoparna hålla kvar tjänstebeteckningarna så, att kyrkomusikerna fortsättningsvis skulle kallas kantorer.

Det gemensamma präst- och kantorsfacket AKI har för sin del betonat att kantorerna borde ingå i det nya ämbetet på grund av deras centrala uppgift i gudstjänstlivet.

Biskoparna säger i sitt utlåtande att det nya ämbetet ännu kräver en hel del preciseringar, särskilt i ansvarsfördelningen mellan domkapitel och församling. I dag är domkapitlen prästernas arbetsgivare medan diakoner och ungdomsarbetsledare och barnledare är helt församlingsanställda. Prästerna har i dag representation i både kyrkomöte, domkapitel och stiftsfullmäktige, men biskoparna vill inte sträcka sig längre än till att diakonerna får två platser i kyrkostyrelsens plenum.

Rolf af Hällström



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01