Elektorsval i blindo

Ledare. Med tanke på diskussionen inför biskopsvalet för tre år sedan är tystnaden nu förvånande, för att inte säga märklig. 29.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Då efterlystes bred information och diskussion kring valet och kritik framfördes mot det som trots allt gjordes.Nu är det alltså tämligen tyst. Åtminstone utåt sett. Vilka planer och strategier som smids i mer eller mindre slutna kabinett är sedan en annan femma. Det som där sker behöver nödvändigtvis inte vara av ondo. Tvärtom. Men det gagnar inte öppenhet och meningsutbyte och det skapar inte en känsla av att valet är viktigt för alla församlingsmedlemmar.

Efter två veckor ska medlemmarna i församlingarnas församlingsråd eller kyrkofullmäktige välja de elektorer som tillsammans med stiftets präster och lektorer väljer nästa biskop för Borgå stift. Och fortfarande har biskopsdiskussionen alltså inte ens riktigt kommit igång.

Som Kyrkpressens och kyrkpressen.fi:s läsare kunnat notera är det inte många som antagit erbjudandet att säga vem de vill ha som biskop och varför. En handfull har gjort det på webben och några fler i papperstidningen.

Diskussioner och reflektioner är emellertid ingenting som kan eller ska kommenderas fram. Finns det inte intresse att diskutera biskopsvalet så finns det inte.
Inför valet av elektorer är bristen på diskussion i alla fall ett problem. Eller en utmaning om man hellre använder det ordet. Detta i synnerhet då det inte kan finnas egentliga kandidater som elektorerna kan kandidera för. Det är ju de som bildar valmansföreningar som nominerar kandidaterna.

Som situationen ser ut i dag förrättas alltså elektorsvalet i blindo på praktiskt taget alla sätt och på alla plan. Ingen vet vilka präster som kan tänka sig att tacka ja till en kallelse och därför vet ingen heller vilka alternativ elektorerna har att agera.

Därmed kan ingen heller bedöma på vilka grunder elektorerna väljs, alltså varför just den eller den personen är den lämpligaste att välja nästa biskop. Därmed kan ingen heller egentligen ställa krav eller förväntningar på elektorerna.

En möjlighet att skapa större klarhet i biskopsval vore förstås att det först finns kandidater och sedan väljs elektorer, som redovisar för vilken kandidat de stöder.

Problemet är att biskopsämbetet inte är ett ämbete man söker. Det kallas man till genom en inre och en yttre kallelse. Den inre kallelsen är en sak mellan varje präst och hans eller hennes Gud. Den yttre kallelsen sker i dag via valmansföreningar, som bildas av minst tio elektorer.

I det nuvarande systemet förutsätter alltså kallelsetanken att elektorerna väljs först.

Naturligtvis kan man tänka sig att också något annat organ kunde stå för den yttre kallelsen, men vilket?

En tanke kunde vara att kallelsen framförs av de präster och elektorer som automatiskt har rösträtt. En annan möjlighet är att komplettera dem med de lekmän som automatiskt har rösträtt, alltså stiftsfullmäktige och stiftets kyrkomötesombud.

Vill man hålla fast vid att antalet lekmannaelektorer ska vara det samma som antalet röstberättigade präster och lektorer är detta system naturligtvis omöjligt.

Ett annat alternativ diskuterades av kyrkomötets sessioner 2006. Då gällde det ett initiativ av professor emeritus Seikko Eskola och åtta andra kyrkomötes-
ombud om att biskopen väljs av ett förstärkt stiftsfullmäktige.

Tanken var att valorganet består av lika många präster och lekmän. En motivering för det nya valsystemet var att det inom ramen för ett förstärkt stiftsfullmäktige var möjligt att allsidigt bekanta sig med kandidaterna och att få allsidig information om dem.

Kyrkomötet lät initiativet förfalla.

I en intervju för Kyrkpressen i maj 2006 konstaterade Eskola att det med det nuvarande valsystemet nästan är en slump vem som väljs till biskop.
Slump eller inte. Faktum är i alla fall att alla tre biskopsval med det nya systemet – Borgå, S:t Michel, Tammerfors – har visat att det inte är helt tillfredsställande. Som det heter: något borde göras.

Situationen inför det stundande elektorsvalet och biskopsvalet i Borgå stift aktualiserar ytterligare den bedömningen.

Stig Kankkonen



Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55