Elektorsval i blindo

Ledare. Med tanke på diskussionen inför biskopsvalet för tre år sedan är tystnaden nu förvånande, för att inte säga märklig. 29.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Då efterlystes bred information och diskussion kring valet och kritik framfördes mot det som trots allt gjordes.Nu är det alltså tämligen tyst. Åtminstone utåt sett. Vilka planer och strategier som smids i mer eller mindre slutna kabinett är sedan en annan femma. Det som där sker behöver nödvändigtvis inte vara av ondo. Tvärtom. Men det gagnar inte öppenhet och meningsutbyte och det skapar inte en känsla av att valet är viktigt för alla församlingsmedlemmar.

Efter två veckor ska medlemmarna i församlingarnas församlingsråd eller kyrkofullmäktige välja de elektorer som tillsammans med stiftets präster och lektorer väljer nästa biskop för Borgå stift. Och fortfarande har biskopsdiskussionen alltså inte ens riktigt kommit igång.

Som Kyrkpressens och kyrkpressen.fi:s läsare kunnat notera är det inte många som antagit erbjudandet att säga vem de vill ha som biskop och varför. En handfull har gjort det på webben och några fler i papperstidningen.

Diskussioner och reflektioner är emellertid ingenting som kan eller ska kommenderas fram. Finns det inte intresse att diskutera biskopsvalet så finns det inte.
Inför valet av elektorer är bristen på diskussion i alla fall ett problem. Eller en utmaning om man hellre använder det ordet. Detta i synnerhet då det inte kan finnas egentliga kandidater som elektorerna kan kandidera för. Det är ju de som bildar valmansföreningar som nominerar kandidaterna.

Som situationen ser ut i dag förrättas alltså elektorsvalet i blindo på praktiskt taget alla sätt och på alla plan. Ingen vet vilka präster som kan tänka sig att tacka ja till en kallelse och därför vet ingen heller vilka alternativ elektorerna har att agera.

Därmed kan ingen heller bedöma på vilka grunder elektorerna väljs, alltså varför just den eller den personen är den lämpligaste att välja nästa biskop. Därmed kan ingen heller egentligen ställa krav eller förväntningar på elektorerna.

En möjlighet att skapa större klarhet i biskopsval vore förstås att det först finns kandidater och sedan väljs elektorer, som redovisar för vilken kandidat de stöder.

Problemet är att biskopsämbetet inte är ett ämbete man söker. Det kallas man till genom en inre och en yttre kallelse. Den inre kallelsen är en sak mellan varje präst och hans eller hennes Gud. Den yttre kallelsen sker i dag via valmansföreningar, som bildas av minst tio elektorer.

I det nuvarande systemet förutsätter alltså kallelsetanken att elektorerna väljs först.

Naturligtvis kan man tänka sig att också något annat organ kunde stå för den yttre kallelsen, men vilket?

En tanke kunde vara att kallelsen framförs av de präster och elektorer som automatiskt har rösträtt. En annan möjlighet är att komplettera dem med de lekmän som automatiskt har rösträtt, alltså stiftsfullmäktige och stiftets kyrkomötesombud.

Vill man hålla fast vid att antalet lekmannaelektorer ska vara det samma som antalet röstberättigade präster och lektorer är detta system naturligtvis omöjligt.

Ett annat alternativ diskuterades av kyrkomötets sessioner 2006. Då gällde det ett initiativ av professor emeritus Seikko Eskola och åtta andra kyrkomötes-
ombud om att biskopen väljs av ett förstärkt stiftsfullmäktige.

Tanken var att valorganet består av lika många präster och lekmän. En motivering för det nya valsystemet var att det inom ramen för ett förstärkt stiftsfullmäktige var möjligt att allsidigt bekanta sig med kandidaterna och att få allsidig information om dem.

Kyrkomötet lät initiativet förfalla.

I en intervju för Kyrkpressen i maj 2006 konstaterade Eskola att det med det nuvarande valsystemet nästan är en slump vem som väljs till biskop.
Slump eller inte. Faktum är i alla fall att alla tre biskopsval med det nya systemet – Borgå, S:t Michel, Tammerfors – har visat att det inte är helt tillfredsställande. Som det heter: något borde göras.

Situationen inför det stundande elektorsvalet och biskopsvalet i Borgå stift aktualiserar ytterligare den bedömningen.

Stig Kankkonen



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10