Mindre pengar för begravningar och kyrkogårdar

Kyrka. Staten beräknas i år få drastiskt mindre inkomster på samfundsskatten. Det betyder ett lika drastiskt minskat statsstöd åt församlingarna. 21.1.2009 kl. 00:00

Arkivbild

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

Församlingarna sköter 97 procent av alla begravningar i vårt land och ersätts därför med en viss procent av samfundsskatten för att de fungerar som samhällets begravningsmyndighet. Skatteprocentens storlek bestäms av riksdagen men med allt fler företag i kris minskar de här skatteintäkterna. Prognosen talar om en minskning med en femtedel.

Det betyder 24 miljoner euro mindre åt församlingarna jämfört med i fjol, säger kyrkostyrelsens ekonomiplaneringschef Maija-Liisa Hietakangas. En hel del, med tanke på att församlingarnas  begravningsväsen kostar totalt runt hundra miljoner euro per år.

97 procent begravs i kyrkans jord

Sedan år 2004 finns det lag på att församlingarna måste erbjuda en gravplats åt alla, vare sig den döda tillhört kyrkan eller inte. En ny gravplats ska kosta lika för alla på orten, utsocknes som önskar gravplats kan däremot få betala extra.

I dag sker 97 procent av alla begravningar på kyrkans försorg, vilket innebär att kyrkan tillhandahåller gravplats och den personal som behövs för att begrava en död. 93 procent av begravningarna sker genom en kyrklig jordfästning.

Två delar i ekonomin

Markanvändningschef Harri Palo vid kyrkostyrelsen understryker att samhällsbiten av begravningväsendet, där församlingen och dess personal fungerar som begravningsmyndighet för alla, ska klara sig ekonomiskt på egen hand. Större delen av pengarna kommer som statsbidrag via samfundsskatten. Församlingarna tar sedan ut gravplatsavgifter som också är lika för alla – både sådana som hör till kyrkan och sådana som inte gör det – för att det hela ska komma i balans.

Ännu år 2007 räckte statsbidraget till, men inte nödvändigtvis mera i år.

– Det är inte meningen att församlingen ska betala för myndighetsbiten med kyrkoskattepengar, säger Palo. Om statsbidraget minskar borde gravplatsavgiften gå upp.

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

– En församling kan välja att stöda sin gravgård med egna medel, men det är i så fall församlingens eget val, säger Palo.

Ingen  medlemsrabatt

Däremot får församlingarna inte ge sina medlemmar förmåner gällande gravplatser.

– Kyrkostyrelsens ämbetskollegium har beslutat att församlingarna inte får ge rabatter.

Harri Palo känner väl till att församlingarna i Ekenäs och Korpo gått in för ett system som ger församlingsmedlemmar billigare gravplatser. Kyrkostyrelsen har för flera år sedan ålagt domkapitlet i Borgå att åtgärda saken. Från domkapitlet har saken gått vidare till länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna låtit saken bero så här länge tolkar Palo så, att de i första hand vill låta kyrkan sköta frågan internt. Han tror inte att på någon åsiktsändring.

– När frågan går vidare beror helt på länsstyrelsernas tålamod.

Läs mera om begravningsbidrag i Kyrkpressen nr 4/09. 

Rolf af Hällström



Ledare. Hela den kristna frälsningshistorien är egentligen en räcka av händelser och skeenden som inte kan betecknas som annat än otroliga men sanna. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under de senaste tjugo åren har kyrkomötet upprepade gånger försökt sig på en förnyelse av kyrkoherdevalet. Nu är frågan aktuell igen efter det märkliga herdevalet i Kervo för ett par veckor sedan. 31.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. De som själva inte har möjlighet att besöka kyrkan under påsken kan ta del av påskgudstjänster och -andakter via radio och tv. 30.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. En finländsk man har redan under ett par års tid via telefon lurat pengar av sina landsmän. Han använder sig av kontaktuppgifter som han fått via församlingars och olika organisationers webbsidor. 30.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Minskade budgetanslag har tvingat Ålandsradion att avstå från betraktelserna som ännu i fjol sändes varje morgon och kväll. Sex anställda blev också utan arbete. 30.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. År 2009 knackade 175 000 personer på diakoniarbetets dörr i hopp om mathjälp och över 160 församlingar deltog i EU:s livsmedelsdistribution. Via församlingarnas 250 distributionsställen delades sammanlagt ca 600 000 kg livsmedel ut. Den utdelade livsmedelsmängden är nästan 40 procent större än år 2008. 30.3.2010 kl. 00:00

Kultur. I konstverk som föreställer den sista måltiden har den mängd mat Jesus och lärjungarna åt ökat med 69 procent på tusen år. 29.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Har du svårt att komma i påskstämning? Surfa in på påskbloggen på http://himlaglimten.blogspot.com! 29.3.2010 kl. 00:00

Människa. På Terhohemmet utgår man från att det ännu finns mycket att göra när allt hopp är ute. 28.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar släcker sina lampor i dag, lördag klockan 20.30–21.30. Kyrkan deltar i Världsnaturfondens (WWF) klimatevenemang Earth Hour då lamporna slocknar runtom i världen vid samma tid på samma dag. 27.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dag Tuvelius på Kyrkans Tidning tror att det gynnar kristendomen att bjuda in andra åskådningar att hålla andakter i radion. – Kyrkan har inte ensamrätt på att prata livsfrågor. 27.3.2010 kl. 00:00

Världen. Trots att världens blickar vänts mot nya oroshärdar befinner sig Haiti fortfarande i katastrofläge efter den förödande jordbävningen i januari. 26.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Korsnäs bygger ett nytt församlingshem på 534 kvadratmeter. I nybygget ingår församlingssal, kök, serveringsrum, toaletter, aula samt två verksamhetsrum för barn och ungdomar. 26.3.2010 kl. 00:00

Människa. – Min utbildning gör att jag kan hävda mig trots att jag är kvinna. 25.3.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag tycker mycket om inkluderande sammanhang. Grupper som välkomnar alla. En tro, en nation eller ett kollegium som säger: Hej! Kul att du är här. 25.3.2010 kl. 00:00

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13