Mindre pengar för begravningar och kyrkogårdar

Kyrka. Staten beräknas i år få drastiskt mindre inkomster på samfundsskatten. Det betyder ett lika drastiskt minskat statsstöd åt församlingarna. 21.1.2009 kl. 00:00

Arkivbild

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

Församlingarna sköter 97 procent av alla begravningar i vårt land och ersätts därför med en viss procent av samfundsskatten för att de fungerar som samhällets begravningsmyndighet. Skatteprocentens storlek bestäms av riksdagen men med allt fler företag i kris minskar de här skatteintäkterna. Prognosen talar om en minskning med en femtedel.

Det betyder 24 miljoner euro mindre åt församlingarna jämfört med i fjol, säger kyrkostyrelsens ekonomiplaneringschef Maija-Liisa Hietakangas. En hel del, med tanke på att församlingarnas  begravningsväsen kostar totalt runt hundra miljoner euro per år.

97 procent begravs i kyrkans jord

Sedan år 2004 finns det lag på att församlingarna måste erbjuda en gravplats åt alla, vare sig den döda tillhört kyrkan eller inte. En ny gravplats ska kosta lika för alla på orten, utsocknes som önskar gravplats kan däremot få betala extra.

I dag sker 97 procent av alla begravningar på kyrkans försorg, vilket innebär att kyrkan tillhandahåller gravplats och den personal som behövs för att begrava en död. 93 procent av begravningarna sker genom en kyrklig jordfästning.

Två delar i ekonomin

Markanvändningschef Harri Palo vid kyrkostyrelsen understryker att samhällsbiten av begravningväsendet, där församlingen och dess personal fungerar som begravningsmyndighet för alla, ska klara sig ekonomiskt på egen hand. Större delen av pengarna kommer som statsbidrag via samfundsskatten. Församlingarna tar sedan ut gravplatsavgifter som också är lika för alla – både sådana som hör till kyrkan och sådana som inte gör det – för att det hela ska komma i balans.

Ännu år 2007 räckte statsbidraget till, men inte nödvändigtvis mera i år.

– Det är inte meningen att församlingen ska betala för myndighetsbiten med kyrkoskattepengar, säger Palo. Om statsbidraget minskar borde gravplatsavgiften gå upp.

Ett sextiotal församlingar ger fortfarande ut gravplatser utan kostnad. Ger man ut åt församlingens egna medlemmar måste man göra det åt alla.

– En församling kan välja att stöda sin gravgård med egna medel, men det är i så fall församlingens eget val, säger Palo.

Ingen  medlemsrabatt

Däremot får församlingarna inte ge sina medlemmar förmåner gällande gravplatser.

– Kyrkostyrelsens ämbetskollegium har beslutat att församlingarna inte får ge rabatter.

Harri Palo känner väl till att församlingarna i Ekenäs och Korpo gått in för ett system som ger församlingsmedlemmar billigare gravplatser. Kyrkostyrelsen har för flera år sedan ålagt domkapitlet i Borgå att åtgärda saken. Från domkapitlet har saken gått vidare till länsstyrelserna.

Att länsstyrelserna låtit saken bero så här länge tolkar Palo så, att de i första hand vill låta kyrkan sköta frågan internt. Han tror inte att på någon åsiktsändring.

– När frågan går vidare beror helt på länsstyrelsernas tålamod.

Läs mera om begravningsbidrag i Kyrkpressen nr 4/09. 

Rolf af Hällström



Kyrka. – Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen. Men när jag vill läsa om de stora livsfrågorna så är det frågan om homosexualitet som lyfts fram. 25.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos. Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Att Ann-Luise Bertell är en skicklig pjäsförfattare och teatermänniska känner många till. Men hon har också en dold talang som kommit till stor praktisk nytta. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är svårt att leva som muslim i Finland, säger Maryam och Ahmed Ali. Ändå skulle de inte välja annorlunda. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Frågan om relgionsundervisningens resurser återkommer vart tionde år, säger religionsläraren Maria Björkgren-Vikström. Religionen som skolämne väcker alltid starka känslor. 18.3.2010 kl. 00:00

Människa. - I västerlandet vill vi analysera och bena sönder, men i östkyrkan kan man säga rakt ut att det vet vi inte, det är ett mysterium, säger Dani Strömbäck. 18.3.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Ni minns snacket om vi inte längre ska sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningarna? 18.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Under presskonferensen efter det att resultatet av ärkebiskopsvalets andra omgång var klart betonade blivande ärkebiskop Kari Mäkinen att kyrkans enhet förutsätter dialog under ömsesidig respekt. En sådan dialog är nödvändig av den enkla anledningen att vi motiverat kan ha och har olika åsikter och uppfattningar om olika saker. 18.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. - I sekulariseringens tidevarv tar sig tro och tillit delvis olika uttryck i Svenskfinlands regioner, säger samhällsforskaren Kjell Herberts. 17.3.2010 kl. 00:00

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11