Nu börjar det – biskopsvalet

Ledare. Efter cirka nio månader, i slutet av september i år, har Borgå stift en ny biskop. 2.1.2009 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det innebär två saker. För det första att biskop Gustav Björkstrand har tio månader effektiv arbetstid kvar som stiftets herde. För det andra att stiftet har cirka ett drygt halvt år effektiv tid att diskutera och förbereda sig för valet av en ny herde.

För stiftets bästa är det viktigt att de två sakerna sköts separat och korrekt.
Den sittande biskopens arbete får inte störas av den valprocess som sakta men säkert nu kommer att gå upp i varv.
Den processen bör å andra sidan föras utan kopplingar eller hänvisningar till sittande biskop.

Inför senaste val betonades bland annat att diskussionerna inför biskopsvalet med fördel kunde föras så, att de först skulle gälla biskopens uppgifter och därefter vilka personer som kan tänkas ha de bästa förutsättningarna att sköta de uppgifterna.

Med uppgifter avses inte endast formella åligganden sådana de är formulerade i lag- och ordningsparagrafer, utan också uppgifter som har att göra med den allt synligare roll som biskoparna till exempel massmedialt har kommit att spela såväl teologiskt som samhälleligt.
Det gäller att försöka få fram en korrekt och bred helhetsbedömning av de direkta och indirekta krav som ställs på en biskop här och nu och de närmaste åren.
Kort sagt: för att kunna välja rätt person för uppdraget måste vi veta vad uppdraget innebär.

Naturligtvis vore det naivt att tro att det i val, det gäller också biskopsvalet, är möjligt att särskilja sak och person.
Med största sannolikhet kommer också nu en frejdig och ohämmad sammanblandning att ske. Det viktiga är att sammanblandningen inte blir sådan att biskopsämbetet ses och framställs på ett sätt som passar bäst in på den person som man personligen helst skulle se på biskopsstolen i Borgå.

Ordningen måste vara den motsatta. Ämbetet ska inte motsvara egenskaperna hos en bestämd person utan ämbetet ska definiera vilka egenskaper som är nödvändiga eller önskvärda.
Att det sedan finns helt olika bedömningar bland annat av teologiska och praktiska prioriteringar av vad detta innebär är klart.
Det är därför en bred och djup diskussion om biskopsämbetet och dess utövning behövs.

Eftersom biskopen väljs av elektorer som i sin tur har valts av församlingens förtroendevalda uppstår frågan vilken betydelse en diskussion utanför elektorskretsen kan ha.
Det bör medges att svaret på den frågan i hög grad är beroende av vilken roll de förtroendevalda samt de elektorer som de väljer tillmäter diskussionen.

Den enda rimliga och acceptabla utgångspunkten är att det finns en stor lyhördhet för argumenteringen i diskussionen och en stor beredskap att ta till sig av den.
Alla andra alternativ borde vara otänkbara och är oacceptabla i en folkkyrka som den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Biskopen är en biskop för alla medlemmar och därför har alla medlemmar rätt att säga hurudan biskop de vill ha.
Att alla inte i det rådande systemet har rätt att vara med och välja är en annan sak.
Vad det beträffar kan man i detta fall dessutom peka på att församlingsmedlemmarna i senaste församlingsval visste, eller borde ha vetat, att deras förtroendevalda också får i uppgift att välja elektorer för nästa biskopsval.

Kyrkpressen kommer för sin del tillsammans med er alla att göra sitt bästa för att engagera så många som möjligt i den process som i höst utmynnar i biskopsvalet.
Det vi alla kan göra är att be för valet och att kyrkans Herre ger Borgå stift den herde som behövs för att budskapet om synd, förlåtelse, evigt liv och salighet rent kan förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.

Stig Kankkonen



KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38