Biskopsmötet hundra år

Kyrka. Det är hundra år sedan kyrkomötet fattade beslut om att biskopsmötet blir ett officiellt organ. Heikki-Tapio Nieminen har skrivit biskopsmötets historik.
10.12.2008 kl. 00:00

Malena Holmström

Heikki-Tapio Nieminen har forskat i biskopsmötets historia.

Initiativet till det inofficiella biskopsmötet togs av ärkebiskop Torsten Thure Renvall, som sammankallade ett tiotal personer till överläggning. Initiativet resulterade i ett inofficiellt biskopsmöte, som verkade under åren 1891-1907.

– Dess primära funktion var närmast att dra upp gemensamma linjer i de tre stift som då fanns, nämligen Åbo ärkestift, Borgå stift och Kuopio stift, berättar Nieminen.

Behovet av sådana linjedragningar var stort. Kyrkomötet, som var det enda organet för helhetskyrkan vid den tiden, samlades vart tionde år och senare under 1800-talet vart femte år.

Då ärkebiskop Renvall presenterade tanken på ett officiellt biskopsmöte för kyrkomötet möttes han inte av någon större förståelse. De två kyrkomöten som samlades under 1800-talet sade nej.

Begränsade befogenheter

Trots att biskopsmötet nu blev ett officiellt organ från och med 1908 var resultatet tämligen magert.

– Biskopsmötet blev ett organ utan egentliga befogenheter. Dess uppgifter var kort sagt att bereda ärenden för kyrkomötet, att verkställa kyrkomötets beslut och att samordna de domkapitelsärenden som gällde samtliga domkapitel, förklarar Nieminen.

Kort sagt kunde biskopsmötet inte fatta några som helst beslut om frågor som gällde helhetskyrkan. Då biskoparna återvände till sina stift kunde de, om de så ville, ”glömma” vad mötet kommit fram till.

Huvudorsaken till kyrkomötets njugga inställning var rädslan för att kyrkan skulle ”biskopifieras”, alltså att biskoparnas roll skulle överdimensioneras på prästernas och lekmännens bekostnad.

Denna rädsla eller misstanke tog sig uttryck då kyrkomötet år 1898 beslöt om att biskopsmötet ska grundas. Mötets sammansättning utvidgades därför till att omfatta inte endast biskoparna utan också stiftens prästassessorer.

Läs mera i Kyrkpressen 50/2008.

Stig Kankkonen



NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25