Domprostgården väntar på pengar och renovering

Kyrka. Domprosten är beredd att flytta, men rådet vill utreda mera. 10.12.2008 kl. 00:00

Nina Österholm

Domprostgården i Borgå är en låg träbyggnad från 1800-talet.

– Processen stampar på stället. Gemensamma kyrkorådet i Borgå har inte ännu fattat något beslut i frågan, säger fastighetschef Boris Björkendahl.

Enligt honom är det frågan om relativt stora reparationer som måste göras för att domprostfamiljen ska kunna bo i huset.

– På andra håll i landet renoverades nyligen ett motsvarande hus för en halv miljon euro. Domprostgården skulle gå på ungefär samma summor och det är inte så dyrt med tanke på vad som måste göras för att de som bor i huset inte ska bli sjuka.

Två förslag

Två preliminära kostnadsförlag är gjorda: drygt 350 000 euro respektive drygt 440 000 euro. Det senare enligt domprost Mats Lindgårds önskemål.

Enligt fastighetschef Björkendahl är det byggnadstekniska detaljer som skiljer förslagen åt, exempelvis hurudan luftkonditionering man väljer.

– Jag är fortfarande inställd på att flytta, bara huset blir färdigt, säger Lindgård.

Han är också beredd att diskutera kostnadsförslagen närmare.

För tillfället utreds de två kostnadsförslagen ytterligare. Björkendahl väntar ett beslut i frågan tidigast efter nyår.

Plikt att bo

Kyrkoherdetjänsten i Borgå är förenad med boendeplikt och Lindgård har i samband med valet lovat att bosätta sig i gården.

– Boendeplikten beror i grunden på historiska orsaker. I dag är läget ett helt annat då prästerna får lön och istället måste betala hyra för att få bo i prästgårdarna, berättar notarie Clas Abrahamsson.

I Borgå kan gemensamma kyrkofullmäktige upphäva boendeplikten om man så önskar. Beslutet fastställs sedan av domkapitlet.

– Jag kan inte ta ställning till ärendet eftersom vi inte ännu har behandlat det färdigt, men det är klart att det är i församlingens intresse att domprosten bor i domprostgården. Mats Lindgård har meddelat att han flyttar, men han kan ju inte göra det innan gården är färdig, kommenterar Åke Lindstedt, vice ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige.

Nina Österholm



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22