Ett dödligt sjukt samhälle

Ledare. De senaste dagarna har vi fått ta del av nyheter om ytterst tragiska händelser i familjer på olika håll i landet. I en del fall har hela familjen fått sätta livet till, i andra mamman och pappan. 6.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

De nyheterna kommer medan vi ännu både individuellt och kollektivt bearbetar de obegripliga massmorden i först Jokela och sedan i Kauhajoki.Efter tragedin i Kauhajoki skrev Kyrkpressen bland annat följande på ledarplats:

”Människan har för sin del förvandlats till verktyg för primärt ekonomiska intressen och till en aktör som förväntas anpassa sig till det som är ekonomiskt effektivt och resultatgivande.”

Resultatet av detta sammanfattades med konstaterandet att ”vi varken uppfostras till eller förväntas vara balanserade, harmoniska människor utan snarare resultatinriktade och maximalt lönsamma produktionsenheter”.

Nu har detta resonemang åter en gång aktualiserats på ett brutalt sätt.
Praktiskt taget alla expertkommentatorer har nämnt det kalla, prestationsfixerande och individualiserade klimatet som en övergripande orsak till tragedierna. I det klimatet är det allt färre som vågar be om hjälp med sina problem. Bättre blir situationen inte av att utvecklingen på många olika sätt försämrat möjligheterna att effektivt och i god tid ge hjälp.

Om man varken vågar be om hjälp eller orkar tro att man kan få hjälp är det självklart att hjälplösheten tar överhanden. Då hjälplösheten blir för stor tar det totala mörkret över och leder till hopplösa handlingar.

Vad allt som döljer sig bakom de aktuella hopplösa handlingarna vet sist och slutligen endast de som begick dem. Mycket tyder i alla fall enligt experterna på att de förmodligen har en gemensam nämnare: misslyckande. Eller kanske rättare sagt en intensiv känsla av misslyckande, som leder till en lika intensiv känsla av utanförskap. Inombords blir man ensam trots att man till det yttre förefaller vara en del av gänget.
För en del har misslyckandet ekonomiska förtecken, för andra är det frågan om misslyckande i äktenskapet eller en sviktande hälsa som föder tvivel på möjligheten att lyckas prestera det som förutsätts av en ”samhällsduglig medborgare”.

Men misslyckandet som sådant är kanske ändå inte den egentliga orsaken till de hopplösa handlingarna. Den egentliga orsaken måste sökas i det som sker bakom det som synes ske.
Om det samhälle och den närmiljö vi lever i genomsyrades av en människosyn där vi alla är värdefulla skulle den också genomsyras av en barmhärtig inställning till varandra.
I en sådan miljö skulle det vara tillåtet att misslyckas och starta om. Ja inte bara det. Det skulle vara naturligt att vi alla kan misslyckas och att vi alla då och då måste börja på nytt.

Ett av Bibelns centrala budskap, som därför också måste vara kyrkans centrala budskap, är just denna barmhärtiga inställning.
Frågan nu är hur kyrkan ska kunna kommunicera sitt budskap på ett sådant sätt att det leder till ett mänskligare samhälle där vi ses och bedöms som människor skapade och älskade av Gud och inte som produktions- och konsumtionsenheter.

Samma Bibel varnar oss också för den ondes förmåga att förvrida synen på oss. Svart blir vitt, vitt blir svart, rätt blir fel och fel blir rätt.
Är det inte just det som har skett då samhället har blivit dödligt sjukt i sin frenetiska jakt på lycka och framgång? Är det inte just det som har skett då vi i namn av att göra allt bättre för människorna i stället gör livet olidligt för en del? Är det inte just det som har skett då vi i våra försök att skapa ett vackert och friskt samhälle skapar ett samhälle som är dödligt sjukt? Och som vi sett, för en del konkret dödligt sjukt.

Stig Kankkonen



ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06