Ett dödligt sjukt samhälle

Ledare. De senaste dagarna har vi fått ta del av nyheter om ytterst tragiska händelser i familjer på olika håll i landet. I en del fall har hela familjen fått sätta livet till, i andra mamman och pappan. 6.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

De nyheterna kommer medan vi ännu både individuellt och kollektivt bearbetar de obegripliga massmorden i först Jokela och sedan i Kauhajoki.Efter tragedin i Kauhajoki skrev Kyrkpressen bland annat följande på ledarplats:

”Människan har för sin del förvandlats till verktyg för primärt ekonomiska intressen och till en aktör som förväntas anpassa sig till det som är ekonomiskt effektivt och resultatgivande.”

Resultatet av detta sammanfattades med konstaterandet att ”vi varken uppfostras till eller förväntas vara balanserade, harmoniska människor utan snarare resultatinriktade och maximalt lönsamma produktionsenheter”.

Nu har detta resonemang åter en gång aktualiserats på ett brutalt sätt.
Praktiskt taget alla expertkommentatorer har nämnt det kalla, prestationsfixerande och individualiserade klimatet som en övergripande orsak till tragedierna. I det klimatet är det allt färre som vågar be om hjälp med sina problem. Bättre blir situationen inte av att utvecklingen på många olika sätt försämrat möjligheterna att effektivt och i god tid ge hjälp.

Om man varken vågar be om hjälp eller orkar tro att man kan få hjälp är det självklart att hjälplösheten tar överhanden. Då hjälplösheten blir för stor tar det totala mörkret över och leder till hopplösa handlingar.

Vad allt som döljer sig bakom de aktuella hopplösa handlingarna vet sist och slutligen endast de som begick dem. Mycket tyder i alla fall enligt experterna på att de förmodligen har en gemensam nämnare: misslyckande. Eller kanske rättare sagt en intensiv känsla av misslyckande, som leder till en lika intensiv känsla av utanförskap. Inombords blir man ensam trots att man till det yttre förefaller vara en del av gänget.
För en del har misslyckandet ekonomiska förtecken, för andra är det frågan om misslyckande i äktenskapet eller en sviktande hälsa som föder tvivel på möjligheten att lyckas prestera det som förutsätts av en ”samhällsduglig medborgare”.

Men misslyckandet som sådant är kanske ändå inte den egentliga orsaken till de hopplösa handlingarna. Den egentliga orsaken måste sökas i det som sker bakom det som synes ske.
Om det samhälle och den närmiljö vi lever i genomsyrades av en människosyn där vi alla är värdefulla skulle den också genomsyras av en barmhärtig inställning till varandra.
I en sådan miljö skulle det vara tillåtet att misslyckas och starta om. Ja inte bara det. Det skulle vara naturligt att vi alla kan misslyckas och att vi alla då och då måste börja på nytt.

Ett av Bibelns centrala budskap, som därför också måste vara kyrkans centrala budskap, är just denna barmhärtiga inställning.
Frågan nu är hur kyrkan ska kunna kommunicera sitt budskap på ett sådant sätt att det leder till ett mänskligare samhälle där vi ses och bedöms som människor skapade och älskade av Gud och inte som produktions- och konsumtionsenheter.

Samma Bibel varnar oss också för den ondes förmåga att förvrida synen på oss. Svart blir vitt, vitt blir svart, rätt blir fel och fel blir rätt.
Är det inte just det som har skett då samhället har blivit dödligt sjukt i sin frenetiska jakt på lycka och framgång? Är det inte just det som har skett då vi i namn av att göra allt bättre för människorna i stället gör livet olidligt för en del? Är det inte just det som har skett då vi i våra försök att skapa ett vackert och friskt samhälle skapar ett samhälle som är dödligt sjukt? Och som vi sett, för en del konkret dödligt sjukt.

Stig Kankkonen



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32