Missionens mission

Ledare. Efter många försök och år av arbete håller kyrkans första egentliga missionsstrategi som bäst på att finslipas i en arbetsgrupp under ledning av Lappobiskopen Simo Peura. I början av december torde resultatet av arbetet kunna överlämnas till i sista hand kyrkostyrelsen. 30.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Hur strategipappret ser ut återstår följaktligen att se. Det man i alla fall redan nu torde kunna säga är att frågan inte kommer att vara om kyrkan ska ha missionsarbete, utan hur det arbetet ska se ut, utformas och organiseras.

Jesu missionsbefallning i Matteusevangeliet 28:16-20 sammanfattar kyrkans övergripande uppgift: att göra alla människor i hela världen till Hans lärjungar. Medlen är att döpa dem och att lära dem att hålla buden.
Med tanke på hur ordet mission i dag används som synonym till uppgift kan man alltså säga att detta är missionens mission. Och att mission är kyrkans mission.

Ur ett mänskligt perspektiv såg uppgiften säkert helt omöjlig ut då den gavs åt de första missionärerna, lärjungarna. Det var fråga om ”Misson impossible”.
Men så fick de inte heller sin mission av en uppdragsgivare som därefter drog sig tillbaka och började invänta resultat.
En viktig del av missionsbefallningen lyder ”och jag är med er alla dagar till tidens slut”, vilket är det samma som till dess att uppgiften är slutförd, till den dag då kyrkans Herre kan konstatera ”mission completed”.

Ännu är vi inte där och därmed står kyrkans mission fast.
Under rubriken ”Förändrade missionsfält utmanar” beskrivs i senaste nummer av Kyrkpressen utmaningar och problem för och i dagens missionsarbete. Den allmänna bilden är att mycket förändrats och det dessutom på många olika sätt.
De största förändringarna har att göra med ett sjunkande antal missionärer, med missionärernas ovillighet att binda sig för längre tid och sist men inte minst med radikalt förändrade förhållanden på de traditionella ”missionsfälten”.

De organisationer och personer som arbetar med missionen är varken bättre, sämre eller annorlunda än andra människor.
Det innebär bland annat att rutiner och traditioner inte alltid endast är till stöd och inspiration för arbetet, utan också kan bli hinder för ett nödvändigt nytänkande.

Till det värsta som kan hända rent allmänt taget är att man håller fast vid hur man alltid har gjort även om världen omkring en förändrats totalt.
Men katastrofalt kan det också vara att låta förändrade förhållanden styra arbetet så att man glömmer eller tonar ner sin ursprungliga mission.
För alla de organisationer som arbetar inom missionssektorn gäller följaktligen att söka de rätta proportionerna mellan tradition och förnyelse. Och det måste göras utgående från missionens mission: att göra människor till Jesu lärjungar.

Även om det kanske låter självklart är det inte alltid lätt och kanske inte ens alltid lätt att komma ihåg. Det är så mycket som kunde göras och det är så mycket som det känns nödvändigt att göra.
Kyrkan och missionsorganisationer är i den situationen att de alltid kunde göra mera och aldrig kan göra nog. Då måste man prioritera och det är utgående från den givna uppgiften som prioriteringarna måste göras.

Som alltid då det gäller att prioritera finns det delade meningar. Så också då det gäller prioriteringarna inom missionen.
Är det till exempel riktigt att prioritera stödet till redan etablerade kyrkor och församlingar eller borde de resurser som används där hellre användas direkt för traditionell ”förkunnelsemission” till människor som inte nåtts av det kristna budskapet?
Andra viktig och svåra prioriteringsfrågor har att göra med konkreta insatser. Vad ska till exempel räknas som mission och vad är mera allmän humanitär verksamhet?

En aktuell fråga för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är också vem eller vilka som i kyrkans namn får bedriva mission. Också den frågan behandlas i det strategipapper som är under vardande.
Biskop Peuras preliminära besked (se mera på nyhetsplats) att strategin också i fortsättning bygger på missionsorganisationernas arbete är glädjande. Försök i andra länder att centralisera och byråkratisera missionen manar inte till efterföljd.

Men än är detta projekt inte i land. Nu är det ”fältet” som har att avgöra om den utarbetade missionsstrategin och avtalen mellan kyrkostyrelsen och missionsorganisationerna kan godkännas eller inte.
Det är att hoppas på ett ja och de som eventuellt överväger att säga nej måste inse sitt ansvar bland annat genom att besvara frågan: vad i stället?

Stig Kankkonen



kyrkoasyl. Socialmyndigheterna i Uleåborg vägrar förhandla med pastor Árpád Kovács om den tonåriga flicka som sökt skydd inom kyrkan. 11.4.2014 kl. 10:43

Eric-Olof Söderström. Han gjorde kometkarriär som trettioåring och stod i tre decennier på de stora estraderna. Efter många tunga år med skilsmässa, burnout och depression har Eric-Olof Söderström hittat sin plats. Som kantor i Borgå. 10.4.2014 kl. 00:00

De antiauktoritära idealen som nu sprids i västvärlden är både olämpliga och onaturliga att tillämpa i skolvärlden, anser David Eberhard. 9.4.2014 kl. 16:33

När de sju iranska familjerna anländer till Sibbo i maj får de flytta in i möblerade lägenheter. Möbelinsamlingen är kommunens och församlingens gemensamma projekt. 9.4.2014 kl. 16:04

Han känner förväntan på sig då han tar över som kyrkoherde i Karleby svenska församling i höst. Men Per Stenberg tar det ändå med ro. 3.4.2014 kl. 10:30

Mikael Nylund. Med trytande intresse för kursverksamheten har Hangöskolan tänkt om och erbjuder nu rehabiliterande verksamhet för långtidsarbetslösa. 2.4.2014 kl. 00:00

åbo. I Åbotrakten ska tio församlingar bli max fyra. Nalle Öhman som är kyrkoherde i Åbo svenska församling säger till Åbo Underrättelser att en tvåspråkig församling strider mot grundlagens tanke om språklig jämlikhet. 1.4.2014 kl. 16:50

religionsundervisning. Regeringen beslöt under sina ramförhandlingar att det i framtiden krävs minst tio elever för att undervisning för de som hör till minoritetsreligioner ska ordnas i skolorna. 1.4.2014 kl. 10:22

Johannes församling. – Det var oklart om jag hade rådets helhjärtade stöd, säger Stina Lindgård, enda sökande till herdetjänsten i Johannes församling. Nu drar hon sig ur valet. 1.4.2014 kl. 10:19

"Livet är ingen sagoberättelse men det kan ändå vara okej." 28.3.2014 kl. 08:37

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

Sixten ekstrand. Medierna ger ofta en snedvriden bild av den finlandssvenska andligheten, konstaterades vid lördagens rådslag i Tammerfors, arrangerat av Fontana Media. 24.3.2014 kl. 16:08

Biskop Björn Vikström har vidtagit åtgärder för att personer som utsatts för sexuella övergrepp ska ges möjlighet till stöd och adekvat vård. 21.3.2014 kl. 13:25

björn vikström. Efter fyra år som biskop skriver Björn Vikström om att söka nya vägar för kyrkan och om sina visioner för stiftet. 19.3.2014 kl. 00:00

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20