Verklighet och ideal

Ledare. Biskoparna publicerade nyligen en liten bok om familj, äktenskap och sexualitet med titeln ”Kärlekens gåva”.
Kuopiobiskopen Wille Riekkinen och Åbobiskopen Kari Mäkinen valde att inte skriva under det som sades i boken.
23.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

En orsak var att de två ansåg tidpunkten vara misslyckad då biskopsmötets arbetsgrupp just nu håller på med att färdigställa sitt arbete med frågan om kyrkan och partnerskapslagen. En annan motivering var att boken inte ger en riktig bild av verkligheten. Bilden är enligt dem kort och förenklat sagt för vacker och okomplicerad.

En av rubrikerna i biskoparnas bok är ”Idealen förverkligas inte alltid”. Den rubriken är bra att komma ihåg och fungerar också som en nyckel till reflektioner kring biskoparna Riekkinens och Mäkinens kritik av boken.
Detta speciellt till den del som kritiken gäller disk-
repansen mellan de ideal som boken ger uttryck för och den verklighet som de två biskoparna efterlyser.

Den citerade rubriken är ett annat sätt att uttrycka den sanning som getts beteckningen ”Humes giljotin”. Enligt filosofen David Hume säger hur det är ingenting om hur det bör vara.
Uttryckt på ett annat sätt: av hur det är kan man inte dra slutsatser om hur det bör vara.

Av allt att döma har de biskopar som undertecknat ”Kärlekens gåva” medvetet valt att fokusera mera på hur idealen ser ut än på att beskriva och analysera de olika verkligheter som inte motsvarar idealen.
Av Riekkinens och Mäkinens kommentarer att döma ville de alltså ha en annan betoning. En kraftigare betoning av hur kyrkan ser att det är, än av hur kyrkan önskar att det skulle vara.

Visserligen är det fortfarande sant att all vishets moder är att erkänna fakta, men att betona det goda är inte lika med att blunda för det onda.
En av de viktiga frågorna i detta sammanhang blir alltså om det i det aktuella fallet var viktigare att biskoparna försökte ge en bild av de ideal som kyrkan står för i frågan om familj, äktenskap och sexualitet, eller om det var viktigare att de beskrev hur svårt det är att leva efter idealen och hur ofta vi därför kommer till korta.

Med tanke på alla de ”eländesbeskrivningar” som dagligen omger oss, känns biskoparnas val rätt och riktigt.
Det vi dagens människor behöver är knappast en biskoplig påminnelse om livets strävhet och mänskliga tillkortakommanden. Mycket mera behöver vi en påminnelse om att det finns ideal, att det finns mönster och modeller som har visat sig funktionsdugliga och att vi alla får och kan börja om med idealen som mål.
Det är ett nådefullt budskap.

En helt annan sak är om man anser att kyrkan inte ska ha ideal och mål som inte överensstämmer med hur det är. Alltså att också kyrkan sätter likhetstecken mellan är och bör.
Alternativet är att betona att det kristna budskapet och de kristna idealen håller och är värda att lyfta fram också då – och i synnerhet då – de allmänt glöms eller nonchaleras. Det är det alternativet biskoparna och kyrkan bör välja.
Vad sedan tidpunkten beträffar kunde den inte ha varit bättre vald.
Som Helsingforsbiskopen Eero Huovinen helt riktigt framhöll för en tid sedan framställs byte av partner som inte självklart, utan till och med beundransvärt. Också de tidigare mest privata, intima stunderna har i dag blivit allmängods och handelsvara.
Att unga trots allt detta i allt högre grad anser trohet och hållbara förbindelser vara sådant som de vill satsa på är glädjande. Och det är också biskoparnas stöd i och för denna utveckling.

Sist men inte minst.
De uttalanden och ställningstaganden som ordföranden för biskopsmötets arbetsgrupp gällande partnerskapslagens konsekvenser för kyrkan har kommit med i fallet Liisa Tuovinen, behöver kanske de balanserande reflektioner som finns i boken.

Stig Kankkonen



kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00