Den finlandssvenska tidningen

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Trots signaler om motsatsen har ambitionerna inte heller på länge varit att leva upp till den statusen. Det medger nu utan omsvep Henrik Johansson, styrelseordförande i Hufvudstadsbladet och vd för KSF Media (Hbl 5.7)

En officiellt uttalad strävan att bli en lokaltidning i huvudstadsregionen är något nytt. Den historiska markeringen kan ju knappast innebära något annat än öppen och mer eller mindre total reträtt från övriga Svenskfinland.

Ur ett övergripande finlandssvenskt perspektiv är detta beklagligt. Samtidig är beslutet att göra Hbl till en lokal- och regionaltidning förståelig om ägarna är övertygade om att det är enda sättet att få ekonomin i balans.

Tillgångarna må vara så stora att de i och för sig kan finansiera en förlustbringande verksamhet, men inte ens stora tillgångar gör en sådan verksamhet vettig. Allra minst på sikt.

Med tanke på den nya koncernstrukturen är det knappast heller möjligt att tillåta stora förluster för en tidning med motiveringen att de andra tidningarna gör plusresultat.

Kravet på minst nollresultat för Hbl torde vara cementerat och därför framstår företags- och koncernledningens betoning av att ett nollresultat gäller koncernen som helhet mera som nervlugnande verbal medicin än som en ett löfte om förståelse för fortsatta förluster för koncernens flaggskepp.

Den uppkomna situationen är speciellt utmanande i en situation då Svenskfinland på olika sätt och på olika plan hotas försvagas och då – för att citera Bo-Magnus Salenius (Hbl 4.7) – ankdammen håller på att bli små pölar.

Speciellt i en sådan utmanande situation är behovet av identitetsskapande, -upprätthållande och -förstärkande element av största betydelse.

Tack vare att praktiskt taget alla församlingar prenumererar på Kyrkpressen åt sina medlemmar fyller denna tidning i dag åtminstone delvis detta behov.

Frågan hur vi skall kunna göra det ännu bättre i morgon och övermorgon är nu aktuellare än någonsin.

Kunde kanske Kyrkpressen, som med sin upplaga på 105 000 ex redan når en överväldigande majoritet av de finlandssvenska hushållen, utvecklas till att i ännu högre grad bli den finlandssvenska tidning som otvivelaktigt behövs?  Och vad är det då som de finlandssvenska aktörerna kan och bör göra?

Det kan kanske upplevas som taktlös överbetoning av den egna rollen att i Kyrkpressen lyfta fram Kyrkpressens roll i detta sammanhang.

Faktum är i alla fall att tidningen finns och sprids över hela Svenskfinland, och att den har möjligheter att utvecklas i antydd riktning. Och inte endast det. Kyrkpressen förefaller vara den enda tidning som kunde utvecklas till att bli den finlandssvenska tidningen.

Visserligen skulle Kyrkpressens utbud också efter en breddning vara begränsat till sitt innehåll i förhållande till en finlandssvensk dagstidning som utkommer sju dagar i veckan, men i alla fall.

Nu står ju valet inte mellan att ha en fullservicetidning eller en mera blygsam variant av en tidning som når finlandssvenskarna. Valet står mellan att ha det senare eller ingenting alls.

Det är med andra ord fråga om att inse faran av att göra det bästa till det godas fiende.

Det faktum att omkring 85 procent av finlandssvenskarna hör till folkkyrkan eller till något annat kristet samfund talar för den självklara möjligheten att kombinera ett kristet innehåll samt kyrklig och eventuellt också frikyrklig information med mera allmän information om den finlandssvenska verkligheten.

I själva verket skulle ett informationspaket av det utbyggda slaget konstruktivt, naturligt och på ett praktiskt sätt belysa den finlandssvenska verkligheten och därmed stärka den finlandssvenska identiteten och de finlandssvenska institutionerna.

Stig Kankkonen



MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35