Bocken som trädgårdsmästare

Ledare. I nummer 1/2008 av Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift (NAT) ingår Marjatta Montonens beskrivning av turerna kring varningstexter på alkoholflaskor i Finland. 12.6.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Alltså kring planerna på att förse alkoholflaskor med en varningstringel, som upplyser konsumenterna om alkoholens skadliga verkningar.Planerna blev inte förverkligade och Montonen beskriver varför det gick som det gick.

Det avgörande enligt Montonen – och hennes dokumentation och argumentering är övertygande – var det stora inflytande som alkoholindustrin från början till slut hade på processen.

Men som Montonen också dels klart säger ut, dels låter förstå: det stora inflytandet var i hög grad ett resultat av beslutsfattarnas val. De gav industrin möjligheter att påverka processen och de möjligheterna utnyttjades till fullo. I den meningen är alkoholindustrin bara att gratulera.

Med hänvisning till Montonens debattartikel konstaterar Kerstin Stenius i ledaren i nämnda nummer av NAT bland annat:

”I det nu aktuella fallet med varningstexterna på alkoholflaskorna i Finland fick det privata näringslivet hälften av mandaten i den kommitté som skulle besluta om utformningen av texterna. Fördelningen var intressant eftersom lagen angav varningstexterna som ett led i förebyggandet av alkoholrelaterade skador, dvs. som upplysning i en folkhälsofråga. Men nu fick kommittén i uppdrag att beakta också näringslivspolitiska aspekter.”

Följderna blev en ställvis farsartad process och ett obegripligt slutresultat.Med alla fakta som är kända kunde alkoholindustrins företrädare självfallet inte förneka alkoholens negativa verkningar på hälsan. Följaktligen koncentrerade man sig på att konsumenterna inte skulle påminnas om det.

Slutresultatet vet vi. Beslutet att ta i bruk varningsmärkningar av alkoholprodukter hävdes.

Det man kan säga om beslutet är att de näringslivspolitiska aspekterna inte endast beaktades. De lade under sig andra aspekter, som till exempel folkhälsa och socialpolitiska aspekter.

Det är svårt att beskriva detta på något annat sätt än att penningen avgick med segern i slaget om varningsmärkningen. Åtminstone var det inte omsorg om människan som dikterade beslutet.

I den tidigare nämnda ledaren skriver Stenius:

”I värsta fall leder den nuvarande dekonstruktionen av den nordiska korporatismen till att förvaltningen och de som talar för hela samhällets intressen förvandlas till en part med lika, eller rentav mindre, inflytande än de som försvarar sina intressen av att driva lönsamma affärer eller de som försvarar andra små specialgruppers intressen i befolkningen. Då förvandlas försvaret för det allmänna bästa till en partsinlaga bland andra, till ett intresse som kan röstas bort.”

Men är det inte just detta som nu har diskuterats då det gäller valfinansieringen? Målsättningen med de ekonomiska bidragen, i vissa fall stora ekonomiska bidrag, har ju varit att få in människor som driver näringslivets intressen i beslutande organ.Farsen kring varningsmärkningen av alkoholvaror visar att satsningarna gett utdelning. Alkoholindustrin gick segrade ur processen. Alkoholeländet för tusentals och åter tusentals finländare blev en partsinlaga som vägde lätt.

I fråga om två andra viktiga samhällssektorer har vi redan sett antydningar om vad vi har att vänta oss om denna utveckling fortsätter.

Inom sjuk- och hälsovården blir näringspolitiska och ekonomiska bedömningar allt viktigare. Samma utveckling ser vi inom universiteten och högskolorna och inom utbildningen som helhet. Industrins och näringslivets behov ska vara det vägledande.

Representanterna för industrin och näringslivet har legitim rätt att tala för och driva sina intressen. Det är de politika beslutsfattarnas rätt och skyldighet att se till allas bästa. Och det är tyvärr där det nu förefaller brista. Det finns fortfarande andra intressen som bör beaktas än näringspolitiska.

Den som är intresserade av turerna kring varningstriangeln rekommenderas läsa Montonens artikel samt Kerstin Stenius ledare med anledning artikeln. Materialet finns på adress

http://nat.stakes.fi/SV/index.htm

Stig Kankkonen



LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13