Norsk kompromiss om kyrkans framtid

Världen. Norska kyrkan skiljs inte från staten. Men banden blir inte lika starka som hittills. Det är i grova drag innehållet i den kompomiss om kyrkans ställning som de politiska partierna i Norge har enats om, skriver Kyrkans tidning. 14.4.2008 kl. 00:00

kirken.no

Frågan om kyrka/stat har i Norge diskuterats i decennier.

Kultur- och kyrkominister Trond Giske vill reformera förhållandet kyrka/stat.

 – Alla sju partier har vunnit och förlorat i dessa förhandlingar. Men först och främst har alla vunnit genom att uppnå enighet, sade kultur- och kyrkoministern när han i torsdags presenterade kompromissen.

Frågan om kyrka/stat har i Norge diskuterats i decennier och den uppgörelse partierna nu har ingått är nogsamt balanserad. Utgångspunkten är en utredning som efter remissbehandling har hanterats i Stortinget och resultatet är, enligt Trond Giske, ”den största reformen av kyrkan på 150 år”.

Kompromissen innebär inte att kyrkan skiljs från staten. Däremot minskar statens inflytande över den kyrkliga tillvaron och kyrkan måste dessutom lova att bli mer demokratisk.

De mest betydelsefulla förändringarna är följande.

  • Biskopar och präster ska utnämnas av kyrkan, men de ska också i fortsättningen vara tjänstemän avlönade av staten. I dag utnämns biskopar av regeringen, även om kyrkan har ett betydande medinflytande.
  • Kyrkan ska även i fortsättningen ha en särställning i grundlagen och verksamheten regleras i en kyrkolag. Grundlagens paragraf två, som gör den evangelisk-lutherska läran till statsreligion, ersätts med följande formulering: ”Värdegrunden förblir vårt kristna och humanistiska arv. Den grundlagen ska garantera demokrati, rätsstaten och de mänskliga rättigheterna.”
  • Kungen ska alltjämt omfatta den evangelisk-lutherska tron, men kravet att minst hälften av Stortingets ledamöter ska tillhöra kyrkan avskaffas.
  • Kommunerna ska fortsätta att till del finansera kyrkornas verksamhet.
Kristina Fernström



psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07