Andlighet får inte blir makt

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds

– Det talas ofta nedlåtande om att plocka andliga element som från ett smörgåsbord. Men jag ser inget hemskt illa i det, säger Barbro Teir.

Vi träffas efter Barbro Teirs andra arbetsdag som tillträdande VD på Söderströms förlag. Hon är utmattad och omtumlad, så där som man brukar vara då man byter jobb. Men efter ett kvarts sekel som journalist, nu senast chefredaktör för Hbl:s Volt-bilaga, var hon redo att sadla om.

– Det känns naturligt att börja jobba med ord på ett djupare plan, i form av litteratur. Dessutom började jag känna att det var svårt att påverka skeenden direkt, eftersom man som journalist måste hålla en viss distans till människor och organisationer. Yrkesrollen blev en gyllene bur.

Hon tror fortfarande på journalistikens möjligheter att påverka.

– Det är viktigt att det skrivs om Kanervas sms, vill vi ha en utrikesminister som står för sådana värderingar? Sådana samhällsfrågor kan och ska journalistiken bevaka. Men jag ville stiga ur rapporteringsrollen och bli en ”vanlig” människa, hitta andra roller där jag aktivt kan påverka inifrån.

Nu kan hon sluta vara betraktare och börja göra saker i stället. Att bli förlagschef är en ny utmaning, men att jobba som chef är bekant sedan det första uppdraget som redaktionschef på Hufvudstadsbladet.

– Det är ett ensamt jobb att vara chef, men jag trivs med det. Det går bra så länge jag har mina betrodda människor i familje- och vänkretsen.

Från svartvitt till grått

Barbro Teir inleder sina dagar med att meditera i en halv timme. Hon använder sig av en metod som lämpar sig för alla trosriktningar.

– Jag har ingen kristen tro, men en känsla av att ”det går nog”, någonting som närmar sig en barnslig trosvisshet.

En tillit?

– Ja, och en känsla av att det som på ytan ser värdefullt ut ofta bara är en chimär. Jag tror att då det händer hemska saker i människors liv finns det en dimension i det lidandet som kan vara viktig, ibland till och med bra.

För egen del har hon upplevt att när det stormar börjar hon lätt styra. Det finns så mycket att göra och ta tag i då. Andligheten har mognat fram i lugnare livsskeden, då det funnits tid för ensamhet. Då man är ensam börjar det, för det mesta, hända saker.

– Jag har alltid funderat på universum, livets mening och tillblivelse. Jag gick skriftskolan och konfirmerades trots att jag inte kände något djupare engagemang. Men som ung blev jag besviken på människorna inom kyrkan. Jag tyckte att de borde ha varit bättre och godare än andra, och så var de tvärtom.

I 18-årsåldern skrev hon ut sig ur kyrkan.

– Jag var själv ganska dömande och krävande då jag var ung, säger hon och berättar skrattande om sin avhandling i sociologi: ”Feministiska prostitutionsförklaringar”.

– I den försökte jag föra i bevis att en stor del av våra mellanmänskliga relationer innehåller element av prostitution. Jo, jag var väldigt cynisk i min ungdom. Och väldigt kategorisk och svartvit. Men när man blir äldre blir gråskalan mera intressant.

Andliga övningar

– För mig är det självklart att det materiella inte är det enda som finns, att det finns en andlig dimension av livet som vi människor kan uppfatta.

Hon mediterar varje morgon och kväll. De dagliga mötena med stillheten ger ro i själen och kraft att fokusera på de viktiga frågorna både professionellt och privat.

– Det som händer är att man sitter i tystnad, försöker släppa tankarna på det praktiska som middag eller jobb och avslappnat rikta in sig på en annan våglängd. Det är inte en aktiv, kontrollerande handling.

I höstas deltog hon i en retreat på retreatgården Snoan, ett veckoslut som leddes av jesuitpatern Rainer Carls och handlade om Ignatius av Loyolas andliga övningar.

– Carls var en rund, fnittrig munk som hade mycket svårare att vara tyst än vi andra. Där stötte jag ihop med fördomar som jag själv hade mot den katolska kyrkan. När jag bekantade mig med de andliga övningarna insåg jag att om jag skulle höra till en kristen kyrka skulle den katolska kanske ligga mig ganska nära.

Läs mera i Kp 15/2008.

Sofia Torvalds



FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54