Det bästa för den sista resan

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Pirjo Valtonen

Helbe Pajari syr kläder för vår sista färd. Hennes vision är att kläderna ska hedra den avlidna.

Paradisdräkterna finns i många varianter, men alla är hellånga och de flesta är vita.

Uppe på den högsta punkten på Korpo sitter Helbe Pajari i vad hon kallar ett själalandskap och planerar och syr. Hon designar och tillverkar kläder för avlidna, dräkter som följer den gamla traditionen att klä de döda i det bästa de hade.

– Tidigare tillverkade folk själva de kläder de skulle ha på sig i kistan och alla visste att det var den skjortan eller den klänningen som personen skulle ha på sig. Min farfar beställde fyra gånger sin begravningskostym, för han levde så länge att den alltid hann slitas ut, minns Pajari.

Idén att tillverka kläder för avlidna kom då hon för fem år sedan tog avsked av sin egen mamma.

– När jag såg henne efter att hon dött undrade jag vad det egentligen var hon hade på sig. Så jag började ta reda på varifrån de dödas kläder kommer och hurudana de är.

Efterforskningarna visade att de kläder begravningsbyråerna erbjuder ofta bara är skjortor utan bakstycke. I kistan ser det ändå ut som om dräkten var hel.

– Jag vill erbjuda ett alternativ. Jag tillverkar dräkter som hedrar den människa som har avlidit. Det är en hederssak för mig att göra dem så bra jag bara kan. Eftersom vi tar lång tid på oss när vi väljer kläder åt oss själva tycker Pajari att det samma ska gälla den som dött.

– Det är fortfarande en person. Och kläderna är det som kommer närmast den avlidna, säger hon.

Ängladräkter

Helbe Pajaris Paradisdräkter är långa vita albor i linne eller bomull med vackra detaljer och omsorgsfullt genomförda broderier.

– Jag studerade kläd- och textilhistoria och gick så långt tillbaka som till urkyrkan. På 300-talet i Rom klädde de kristna sig i vita kläder, det var ett kännetecken för dem. Därför är också mina Paradisdräkter vita.

Hon har modeller för kvinnor och män, och en kollektion ängladräkter för barn.

– Jag hoppas att jag inte behöver göra så många sådana, säger hon.

Paradisdräkterna skulle inte bli någon ständigt ombytlig modekollektion. Designvärlden med två nya kollektioner om året har Pajari definitivt lämnat bakom sig. Men nu föds nya modeller som av sig självt.

– Jag har gått omkring och funderat så länge på kläderna att jag har ganska många nya idéer i huvudet. Jag vill göra serier med valbarhet till exempel i tyg, färger och broderier, säger hon.

Läs mera i Kp 15/2007.

Mira Strandberg



rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10