Det bästa för den sista resan

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Pirjo Valtonen

Helbe Pajari syr kläder för vår sista färd. Hennes vision är att kläderna ska hedra den avlidna.

Paradisdräkterna finns i många varianter, men alla är hellånga och de flesta är vita.

Uppe på den högsta punkten på Korpo sitter Helbe Pajari i vad hon kallar ett själalandskap och planerar och syr. Hon designar och tillverkar kläder för avlidna, dräkter som följer den gamla traditionen att klä de döda i det bästa de hade.

– Tidigare tillverkade folk själva de kläder de skulle ha på sig i kistan och alla visste att det var den skjortan eller den klänningen som personen skulle ha på sig. Min farfar beställde fyra gånger sin begravningskostym, för han levde så länge att den alltid hann slitas ut, minns Pajari.

Idén att tillverka kläder för avlidna kom då hon för fem år sedan tog avsked av sin egen mamma.

– När jag såg henne efter att hon dött undrade jag vad det egentligen var hon hade på sig. Så jag började ta reda på varifrån de dödas kläder kommer och hurudana de är.

Efterforskningarna visade att de kläder begravningsbyråerna erbjuder ofta bara är skjortor utan bakstycke. I kistan ser det ändå ut som om dräkten var hel.

– Jag vill erbjuda ett alternativ. Jag tillverkar dräkter som hedrar den människa som har avlidit. Det är en hederssak för mig att göra dem så bra jag bara kan. Eftersom vi tar lång tid på oss när vi väljer kläder åt oss själva tycker Pajari att det samma ska gälla den som dött.

– Det är fortfarande en person. Och kläderna är det som kommer närmast den avlidna, säger hon.

Ängladräkter

Helbe Pajaris Paradisdräkter är långa vita albor i linne eller bomull med vackra detaljer och omsorgsfullt genomförda broderier.

– Jag studerade kläd- och textilhistoria och gick så långt tillbaka som till urkyrkan. På 300-talet i Rom klädde de kristna sig i vita kläder, det var ett kännetecken för dem. Därför är också mina Paradisdräkter vita.

Hon har modeller för kvinnor och män, och en kollektion ängladräkter för barn.

– Jag hoppas att jag inte behöver göra så många sådana, säger hon.

Paradisdräkterna skulle inte bli någon ständigt ombytlig modekollektion. Designvärlden med två nya kollektioner om året har Pajari definitivt lämnat bakom sig. Men nu föds nya modeller som av sig självt.

– Jag har gått omkring och funderat så länge på kläderna att jag har ganska många nya idéer i huvudet. Jag vill göra serier med valbarhet till exempel i tyg, färger och broderier, säger hon.

Läs mera i Kp 15/2007.

Mira Strandberg



nina wredlund sexuella övergrepp. Nu har den utredning gällande misstankar om sexuella övergrepp inom ramen för Esbo svenska församlings verksamhet från 1970 till 1990-talet offentliggjorts. 18.12.2014 kl. 12:20

På många kakao-odlingar används barnarbete och vuxna som arbetar för rena svältlöner. I vissa områden hotar produktionen av kakao den ekologiska diversiteten och mångfalden i naturen. Produktionssätten är i många fall inte baserade på en hållbar ekologisk strategi. 18.12.2014 kl. 08:51

Finska Missionssällskapet efterlyser internationellt humanitärt engagemang för situationen i Pakistan. 17.12.2014 kl. 10:10

Ekenäs. Under hösten har församlingarna i Ekenäs delat ut mat till hjälpbehövande. 16.12.2014 kl. 00:00

göran stenlund. Biskop Björn Vikström överräckte kyrkans förtjänstteckan till Göran Stenlund i Närpes kyrka på luciadagen. 15.12.2014 kl. 13:04

Margareta Puiras. – Jag vill tillbaka till församlingsarbete. Jag fyller 60 nästa år och har inte så många år kvar i tjänst. 15.12.2014 kl. 13:01

De har gått igenom en process som varit både gripande och berörande. Genom att översätta boken Maijan tarina till svenska har Sven och Sola Mäenpää bearbetat sina tankar kring de svåra händelserna i sin församling i Skutnäs för fyra år sedan. 10.12.2014 kl. 09:59

utskrivningar. Medlemmarna ska förändra kyrkan, tycker Muluken Cederborg. 9.12.2014 kl. 08:00

Krigets spår syns fortfarande. I dag söker barn sina förlorade fäder bland annat i breven från fronten. 3.12.2014 kl. 15:50

Ärkebiskop Kari Mäkinen kommer att bli tilldelad Storkorset av Finlands Lejons orden på självständighetsdagen. 3.12.2014 kl. 13:37

gunnar särs. Bort med det stereotypa, in med det vackra. Så önskar Gunnar Särs att gudstjänsten fick formas. 3.12.2014 kl. 00:00

Estlands evangelisk-lutherska kyrka har fått en ny ärkebiskop, Urmas Viilma. 1.12.2014 kl. 13:27

könsneutral äktenskapslag. – Kyrkan behöver tid att förhålla sig till den nya situationen, säger biskop Björn Vikström. Riksdagens beslut i fredags innebär att äktenskapslagstiftningen år 2017 kommer att avvika från kyrkans definition av äktenskapet. 1.12.2014 kl. 10:41

Kari Mäkinen. När det blev klart att riksdagen röstade för den könsneutrala äktenskapslagen uttryckte ärkebiskop Kari Mäkinen sin tacksamhet till dem som jobbat för medborgarinitiativet och deltagit i diskussionen på olika sätt. 28.11.2014 kl. 13:53

psalmbokstillägget. Kyrkpressen publicerar här alla de 150 förslagen till det psalmbokstillägg som förväntas kunna tas i bruk i församlingarna om två år. 26.11.2014 kl. 11:45

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38