Skriftskolan ökar i popularitet

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet.

År 2007 var antalet konfirmander 59 888. Av 15–åringarna deltog 88,5 procent i konfirmandundervisningen. År 2006 var konfirmanderna 58 624, då gick 88,2 procent i skriftskolan.

Konfirmandundervisningen ger kyrkan allt flera unga medlemmar. År 2007 skrev 1 859 personer in sig i kyrkan i samband med skriftskolan, då motsvarande antal året innan var 1 716. Av de som skrev in sig lät 1 114 personer döpa sig.

Antalet hjälpledare har minskat med några hundra efter att ha ökat i flera år. År 2007 deltog 27 053 unga i hjälpledarutbildningen och 18 007 var hjälpledare. Året innan deltog 27 366 unga i hjälpledarutbildningen och 18 146 var hjälpledare. Nedgången bland de som deltog i utbildningen var 1,1 procent och bland de som verkat som hjälpledare 0,8 procent.

Livsfrågor intresserar

– I skriftskolan är det stora frågor kring liv och död som intresserar de unga. Relationer intresserar mycket – familj, vänner och sällskapande. Man talar också om kriser av olika slag. Många unga har redan hunnit uppleva mycket, också tuffa saker, i sina liv, säger ungdomsarbetsledare Iris Sotamaa i Mellunkylän seurakunta i Helsingfors.

Sotamaa berättar att ungdomarna upplever skriftskolan som en plats där de ges utrymme att tala både med andra unga och med vuxna. – Innehållet i skriftskolan är annorlunda än i skolan, där det inte finns något läroämne inom vars ram man kan tala om stora saker i livet.

– De unga är också intresserade av att behandla frågor utgående från kyrkans och trons synvinkel. Men ofta är det svårt att särskilja diskussionerna där man talar om tro.

Sotamaa menar att många unga inte har någon annan plats där de kan fundera över sina liv. Relationen till föräldrarna är inte alltid så god eller så upplever man det svårt att tala med dem om allt. En konfirmandledare har en annorlunda relation till den unga än föräldrar och lärare. – Vi kan vara mera på deras nivå, lyssna och ge tid, säger Sotamaa.

Hjälpledarna formar skriftskolans språk och kultur

– Skriftskolan är en del av ungdomskulturen, men samtidigt är det kyrkans egen grej, som skiljer sig från annat man gör på fritiden. Unga är intresserade av vad kyrkans anställda har för åsikter och vad kristendomen betyder idag, säger Jarmo Kokkonen, kyrkostyrelsens sekreterare för församlingsfostran.

En av målsättningarna med konfirmandundervisningen är att stöda familjerna i fostran. Också föräldrar som inte hör till kyrkan anser att skriftskolan är en fin sak.

– Ungdomarna uppskattar att man på lägret ärligt kan diskutera att bli självständig, sexualitet eller fast mobbning.

En av hemligheterna med skriftskolans popularitet är hjälpledarverksamheten. De 16–18–åringar som blivit konfirmerade erbjuds ansvarsfulla uppgifter. Att det finns hjälpledare med påverkar skriftskolan så att dess språk och kultur är nära ungdomarna.

– Det kan hända att antalet hjälpledare har nått sin kulmen. Man kan inte ta med obegränsat antal hjälpledare på skriftskolan fastän det finns villiga, konstaterar Kokkonen.

Den rekommenderade maximistorleken på en konfirmandgrupp är 25 unga enligt planen för konfirmandarbetet som godkändes 2001. Hjälpledarna är i medeltal en per sex konfirmander. Det finns vanligtvis 4–6 hjälpledare per grupp. På senare år har det blivit vanligare att hjälpledarna arbetar i par.

Lägren fortfarande populära

Skriftskolor som innehåller ett lägeravsnitt är de mest populära. År 2007 gick 47 573 unga i lägerskriftskola, 997 i kvällsskriftskola och 3 590 unga i dagskriftskola. Kvällsskriftskolan ökade sin popularitet med drygt 7 procent jämfört med året innan.
KT



ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43