Den lutherska kyrkans dövarbete firar 100–årsjubileum. Festligheterna kulminerade i en högmässa på teckenspråk i Helsingfors i går.
I Finland finns sju präster och ett tjugotal diakoniarbetare som arbetar bland ca 5000 döva. De svenskspråkiga döva har en egen dövpräst. Dagens utmaningar i arbetet på teckenspråk är bland annat att få tjänster för arbetet bland barn och unga, att utveckla terapitjänster för teckenspråkiga samt att översätta bibeln och andra kyrkliga dokument till teckenspråk.
Fick sin början med kristen fostran
Döva barn fick möjlighet att lära sig läsa och kristendomsundervisning när de första skolorna för döva grundades i slutet av 1800–talet. Småningom började man kräva att det skulle ordnas verksamhet på teckenspråk för alla åldersgrupper.
De resande dövprästerna inledde sitt arbete år 1908. De förrättade gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt höll skriftskolor på olika håll i Finland. I stadsförsamlingar inrättades diakonisstjänster för arbete bland döva från 1945. Diakonissorna arbetade främst med sjuk– och socialvård samt tolkning.
Historik också på teckenspråk
Kyrkans dövarbete firade sitt 100–årsjubileum 15–16 mars på Bio Rex i Helsingfors.
Vid öppningen offentliggjordes historiken Matkalla (På resa) där kyrkans dövarbetes historia finns samlad. Boken är samtidigt diakonins årsbok 2008. Den innehåller också en dvd med dövarbetets historia på teckenspråk.
På söndag firades en teckenspråkig högmässa i Tempelplatsens kyrka. I mässan predikade biskopen i S:t Michel, Voitto Huotari. Efter mässan fortsatte festligheterna på Bio Rex.
Jubileet arrangerades av Helsingfors stift, kyrkostyrelsen och de kyrkliga samfälligheterna i Esbo och Vanda.
